Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Landsbygden - 5. Skatterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HAMNA, ÅRA OCH ÅRTULL. 259
Vi stå här inför en olikhet i terminologi, hvilken vi icke kunna
förklara, i följd af bristande kännedom om de historiska förhållanden,
som framkallat densamma.
Namnen äro således olika. Enligt prof. Schlyter 1 är äfven
betydelsen olika, i det hamnan hade till uppgift att ställa en krigare,
åran en roddare. Detta motsäges emellertid på det bestämdaste af
det nyss anförda kap. 10, som med afseende på folklandens hundaren
bestämmer: Nu bjuder konungen ut lid och ledung, bjuder ut rodd
och redd, då skall nämna hamn och stam (hvilka två ord i Ragvald
Ingemundsons under medeltiden utförda latinska öfversättning
återgifvas med ordet naves, skepp), styrman och håsetar. Håsetar äro,
som vi se af den isländska litteraturen, ingenting annat än roddarne.
Det manskap, som de i hamnor indelade hundarena skulle ställa, voro
således icke enbart krigare, utan roddare. Det är för öfrigt omöjligt
att antaga, att folklandens hundare skulle sända krigare till de skepp,
som Roslagen försåg med roddare, eftersom det var uttryckligen
bestämdt, att hvart hundare för sig, utan allt sammanhang med Roslagen,
skulle ställa fyra ledungsskepp. Samma föreskrifter gällde de öfriga
Mälarelandskapen, som ännu mindre stodo i någon förbindelse med
Roslagen, allenast med den skilnad att i de andra landskapen
hundarena icke voro förpligtade att ställa hvart sina fyra skepp. Så t. ex.
skulle Norrbo hundare ställa allenast två skepp, och befriades
dessutom år 1387 af k. Albrekt, under vissa förutsättningar, från det ena
skeppet. Med anledning af skeppsutrustningen voro derföre äfven
Södermanlands och Vestmanlands, till och med det afsides liggande
Närikes härad delade i skeppslag, hvilka dock aldrig vunno samma
sjelfständighet som östra Upplands, och äro dessa vestmanländska o. s. v.
skeppslag indelade i hamnor. 2 Mellan åra och hamna kan alltså icke
finnas någon annan skilnad än den, som ligger i sjelfva orden: åra och
hamna äro fullkomligt synonyma uttryck, som begagnas inom olika
områden. Likheten i mening är ock helt naturlig, om vi gifva akt
på de två ordens ursprungliga betydelse: hamna = sittplatsen, åra =—
det fortskaffningsredskap, som den i hamnan sittande skulle begagna.
I Östgötalagen omtalas icke hå (i betydelsen ’årtull’) 3 och hamna
såsom tillhörande olika områden. De två orden användas tillsammans
och bilda allitteration, såsom ofta i det gamla språket är händelsen
med liktydiga ord. Den Schlyterska förklaringen, som för Uppland
visade sig otillfredsställande, saknar här allt fotfäste.
Vi återkomma nu till hr Styffes uppfattning af attungen som del
af hamnan.
1 Glossarium s. 259.
2 Bevisen för denna framställning ligga i de uppgifter, som Styffe meddelar i
Skandinavien under unionstiden.
3 Ordet hå har än i dag samma betydelsc i norra Sverige; jfr Rietz.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
