Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Landsbygden - 5. Skatterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FÖR TUNGA SKATTER. 277
må anföras de belopp, om hvilka k. Erik år 1412 öfverenskom med
Gutarne. Sålänge Visborg byggdes, skulle hvar man lemna åtta
dagsverken. Dessutom skulle lemnas 9,000 svenska mark pengar, 120 nöt,
240 lam, 21/2 läst smör, 18 läster korn, 12 läster hafre, 400 lass hö,
400 gäss, 600 höns, 6000 spettfiskar, 3 läster torsk och 2000 lass ved.
Som någon ersättning utlofvade konungen, att hans tjenare ej skulle
taga hästar eller oxar från bönderne, när de kommo in till staden,
hvarjämte de skulle vara frie för gästning.
Efter k. Eriks tid fortgick det ungefär på enahanda sätt: nya
gärder, nya klagomål. Antagligen år 1463 kommo klagomål från
Gudhems härad i Vestergötland. Deras tiomarksskatt utgick i varor,
nämligen två kor, fyra får, fyra pund smör, åtta pund fläsk, fyra tunnor
bjugg, två tunnor rågmjöl och två tunnor hafre. Derutöfver gaf
man fyra tunnor malt, fyra tunnor mjöl, fyra tunnor hafre, tolf lass
hö, sex famnar ved, fyratioåtta dagsverken, två gäss, sex höns, ett
halft pund hampa, sex öre svenska, tre och en half tunna smör, elfva
tunnor malt för en olaglig försel, tretioåtta tunnor för foderhästar och
icke desto mindre fingo de hålla hästarne, tretio såll
foderkorn, sextio höns, tio får och en gill oxe. Derutöfver hade det
ålagts häradet att årligen lemna fyra vargskinn eller fyra mark svenska,
hvarjämte sju bönder hade mist skedar, pengar o. d. »Nådige herre,
heter det till sist i klagoskriften, vi bedja eder ödmjukligen för Guds
skuld, att I vänden till oss er nåd, att vi fattige stafkarlar och er
nåds skattebönder må njuta lag och rätt, annars tvingas vi att
öfvergifva bo och boskap, ty vi förmå ej längre utgifva sådana olagliga
skatter.» 1
Klagomålen synas hafva hulpit, ty år 1469 bestämde k. Karl
Knutsson, att Gudhems härad skulle tills vidare årligen gifva vid sankt
Bartholomei tid åtta nöt (à 3 mark), vid helgonmessan derefter 8 tunnor
råg, vid sankt Olofs tid 8 tunnor smör. Konungen ville framdeles i
häradet undersöka hvad som är möjligt att draga och kronan ej för
mycket är till skada. 2
Jag har ej utrymme för flere exempel. Förhållandena fortforo
sådana de af gammalt varit, tidtals bättre, tidtals sämre. Man var
angelägen, att få skatterne ordentligt inbetalde och hade derföre en
naturlig rädsla att drifva tungan alltför långt. Såvidt möjligt var
utdrag ur 1413 års skattebok uppgick skatten för rök till 4—5 mark, för krok till
3—14 mark, för bol till 10—12 mark. — Det finnes ett bref om Öningarnes skatt
af år 1281, som vid första anblicken synes innehålla en sammanslagning af
skattetitlarne till en summa. Det finnes dock i brefvet en viss inskränkning: det är
allenast tal om den skatt, som borginnehafvaren skulle uppbära och sammanhanget
gör det temligen tydligt, att här icke är fråga om annat än gengärden. Redan
då klagades, att skatterne tryckte så, att månge hade rymt, andre ledo af hunger
och farsot.
Denna klagoskrift jämte en annan från Laske härad är tryckt i Styffes Bidrag
del 3 s. 1414—147.
2 B. E. Hildebrands afskriftssamling.
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
