Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Landsbygden - 5. Skatterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
284 SKATT SOM LÖN.
annat år till hvar man i de härad, der han icke tingar.
Lagmanspenningen skulle erläggas, efter gammal sed, i början af november.
I ett par handskrifter af Södermannalagen omtalas lagmanspenningcn,
som af hvar och en, som äter eget bröd, skulle erläggas i början af
oktober med fyra penningar. I några handskrifter af k. Kristofers lag
räknas lagmans- och häradshöfdingepenningar till rätta utgärder och
kronans utlagor.
Domare- eller häradshöfdingepenningen, hvars belopp jag icke
känner, utgick i Södermanland i midten af november. Mot medeltidens
slut stegrades häradshöfdingens inkomster. Margareta Lagesdotter
tackar hr Svante Xilsson för den häradsrätt han unnat henne i Hagund
till hennes äldste sons behof, dock var fördelen ej så stor som hon
väntat, i det kyrkans landbor vägrade att hålla de två hästar som de
höllo annorstädes, t. ex. i det bredvid liggande Lagund; biskopsfogden
hade sagt landborne, att de ej skulle hålla hästar mera än hvart tredje
år. I ett bref från början af 1500-talet, som förvaras i Sture-arkivet
(nr 104) heter det: »I innehållen kronans ränta och rättighet mot Sveriges
lag och goda gamla sedvänjor, som är att I skolen hålla eder rätta
häradshöfding årligen två hästar eller ock deraf gifva honom cn half
spann korn» En häradshöfding i Vestergötland klagar, att ehuru hr
Svante Nilsson i Skara lofvat alle häradshöfdingarne, att bönderne
skulle årligen gifva dem deras häradsskäppa, hade allmogen i Vänc
härad förklarat, att de icke ämnade gifva ut sin häradsskäppa oftare
än förut d. v. s. hvart fjerde år.
Höfdinge å ledungsskeppet samt i vissa afseenden inom
skeppslaget, särskildt när det gällde att utreda de på ledungsskyldigheten
grundade skatterne, var styrmannen, som i det nyss anförda tillägget
till Södermannalagen omtalas som aflönad genom bidrag af allmogen.
Äfven i Danmark var styrmannen på sådant sätt aflönad. Enligt den
jutska lagen skulle han hafva nio skäppor råg af hvar hamna och
dessutom skulle han, enligt förordningen för Bara härad, hafva
penningar till inköp af häst och brynja. I sammanhang med det gamla
ledungsväsendets förfall måste styrmansinstitutionen hafva försvunnit;
i landskapslagarne omtalas hon icke, hvilket dock icke är något bevis
att hon redan då upphört. 1
Drygare aflöning lemnade allmänheten denna tid åt kyrkans män.
Afgifterna till kyrkan, till de andlige och till sådana stiftelser, som
paå ett cller annat sätt stodo i förbindelse med det kyrkliga området,
voro mycket betydande.
1 I Södermannalagen omtalas nämningamän som aflönade, men jag omtalar dem ej
här, alldenstund deras lön icke utgick på samma sätt, utan genom afdrag å
hundarets inkomster antagligen genom sakörena (en öre af hwarre hundares mark).
Om nämningemännen se Schlyters glossarium under detta ord; det tillkommer mig
icke att här söka ingå i en undersökning, huruvida den å det anförda stället
angifna förklaringen är den råätta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
