Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Landsbygden - 5. Skatterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
AFGIFTER TILL HOSPITAL. 295
altarelägena voro än flere, än färre. År 1346 öfverenskoms vid ett
sammanträde mellan Ölandslagmannen hr Nils Turesson, fogden på Öland
Elof Sigmundsson, två kaniker från Linköping och två ombud från
hvar socken på ön, huru hädanefter afgifterna till presterskapet skulle
utgå. »Emedan, heter det bland annat, i några socknar olika sätt att
gifva tionde af sillen herskat ända sedan kyrkornas invigningstider,
hafva vi nu velat godkänna dem till ständig efterlefnad och skola
således lemnas i Ås en val af hvar not, i V entlinge likaså, i Mökleby
15 kast, i Smedby en half val, i Kastlösa likaså, i Mörby sju kast, i
Resmo, Vekleby, Torslunda likaså, i Algutsrum en half val, i Mökleby
sju kast, i Gårdby en half val, i Sandby åtta kast, i Stenåsa likaså, i
Hulterstad en half val, i Segerstad likaså och i Gräsgård femton kast.
Vid qvinnors inledande i kyrkan efter bröllop och barnsbörd betalas
för stafljus ett öre vadmal, för bloss fyra örtugar vadmal; vill någon
hafva högtidsljus, må han derom öfverenskomma med presten.
Altareläge vid inledning och altareläge för de döde, af hvilken ålder som
helst, offras på presternes och klockarnes altaren, en gåfva på hvart
altare till ett värde af minst fyra svenska penningar; om prest eller
klockare visar sig ’svår’ vid mottagandet, får han nöja sig med de
fyra penningarna. De altarelägen, som gifvas af Öningarne i i allmänhet
vid större fester åt prest och klockare nio gånger om året, hafva ett
värde af två svenska penningar. Hälften af killingarne och lammen
gifves i påskveckan, hälften den hel. Egidii dag (den 1 september).
Ost och annat altarläge lägges den hel. Botolfs dag (den 17 juni) på
altarna och delas af kyrkovärjandene och två sockenombud i tre lika
delar, af hvilka en tillfaller kyrkoherden, de två andra delas efter den
sed, som af gammalt finnes i socknen. (DS nr 4118). I Nyland (i
Helsingska lagen) erlades matskottet först i bröd, kött, torr fisk och
smör. Med anledning af tvister, som uppkommit mellan prest och
församling, beslöts år 1349 att hädanefter skulle i stället för de olika
varorna hvar bonde gifva tio mark smör (DS nr 4462).
Såsom af det föregående synes hade klockaren ock del i
församlingens gåfvor, liksom han i öfrigt var af församlingen aflönad genom
bidrag.
Välgörenheten var föremål för kyrkans omsorg och framkallade
årlig beskattning. Från Göinge, Gärds, Villands och Listers härad
gick en spitalsallmosa till hospitalet i Åhus (omtalad år 1317). I Håbo
hundare erlade hvar bonde till Enköpings hospital en spann korn efter
Uppsala mått, i Brohundare en half spann efter Stockholms mått
(omtalas år 1361). Af gammalt, heter det i ett bref af 1440, har det varit
sed i Sverige att för fattigt folks uppehälle, som Gud plågat med
spitalasot och för smittans skuld ej får umgås bland allmogen, sörja
på det sätt, att hvart hjonalag årligen lemnat fyra svenska penningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
