- Project Runeberg -  Sveriges medeltid : kulturhistorisk skildring / Första delen /
306

(1879-1903) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Landsbygden - 6. Lapparne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skäligt, skrifven med henne till hr erkebiskopen, att han må utöfva
sitt embete genom att visitera de kristna orter, som finnas i Lapparnes
närhet, och att han reformerar derstädes de kristna sederna genom att
konfirmera, höra klagomål och bestraffa presterne och slutligen genom
att der tillsätta någon, som kan och vill predika och undervisa folket.
Om de kristne der blifva förbättrade och upplyste, skola hedningarne
hastigare, en efter annan, vinnas och döpas. Ett sådant bref bör qvinnan
uppmanas att framföra till erkebiskopen och hon får ej af blyghet
underlåta att fullborda hvad hon börjat — i fall han händelsevis hellre
lyssnar till Eder än till andre» Erkebiskop den tiden var hr Jöns
Jerekinsson, eländig i åminnelse.

Några årtal äro icke i brefven angifna. Uppsala-kapitlets bref är
dateradt den 1 september, franciskanerbrodrens den 22 april, således
nära åtta månader senare. Ännu fick hon dock länge vänta på nästa
steg till hennes förmon: abbot Sten från Munkalivs kloster träffade
hon i Vadstena först följande år (1414), då han den 17 mars på det
varmaste lade hennes sak i erkebiskopens händer, framhållande hennes
fromhet, hennes ihärdighet och hennes svårigheter samt det främjande
Guds rike skulle erhålla genom Lapparnes omvändelse.[1] Hvad svar
hon fick af erkebiskopen, hvad öde hon sedan undergick och hur hon
lyktade sina dagar, känna vi icke. Men det veta vi, att något senare
fanns i Sverige ett verksamt intresse för Lapparnes omvändelse. K.
Erik uppmanar nämligen år 1419 Uppsala domkapitel att bemyndiga
en hr Toste till presterlig tjenstgöring inom Lappmarken.[2]


[1] De tre brefven äro bevarade genom afskrifter införda i Vadstena klosters kopiebok
och derefter tryckta i Handlingar rörande Skandinaviens historia del. 29. Att, som
jag här ofvan gjort, sätta dem i samband med hvarandra, synes mig hafva
sannolikheten för sig. För bestämmande af tiden för Uppsalakapitlets bref finnas inga andra
vinkar än dels att deri omtalas dekanen Henrik, hvilken förekommer såsom
innehafvare af denna värdighet år 1380 och dog år 1418, dels att detta bref är i
ofvannämnda handskrift inskrifvet efter dr. Margaretas bref af år 1389, hvadan det torde
vara senare och flere år senare, ty kort tid efter år 1389 hade väl drottningens
bref kunnat häfva kapitlets likgiltighet. Kapitlets bref torde hafva varit skrifvet
antingen till Vadstenabröderne eller kanske ännu snarare till franciskanerne i
Stockholm. Det andra brefvet är skrifvet till någon person, som ansågs hafva ett större
inflytande på den af k. Erik insatte erkebiskopen och kan således mycket väl vara
skrifvet till den märkliga abbot Sten, som synes hafva stått konungen ganska nära
och med ifver arbetade för hans plan att i Norge grunda ett Birgittinerkloster.
Att abbot Sten skrifvit det tredje brefvet den 17 mars 1414 visas af Lange i De
norske klosters Historie i Middelalderen
(andra upplagan) s. 283. Vahls
framställning af denna sak i Lapperne og den lapske Mission s. 85 är icke fullt riktig;
så t. ex. förvexlar han erkebiskop Henrik och dekanen Henrik.
[2] Står denna hr Tostes missionsverksamhet i sammanhang med Vadstena klosters
intresse för denna sak? En Toste — ett mycket ovanligt namn (i DS del 3,
omfattande åren 1311—1326, förekomma 5 Tostar, i DS del 4 och 5, omfattande åren
1327—1347, allenast 3; i Kullberg, Riksarkivets pergamentsbref 1351—1400 finnes
ingen med detta namn) — var kyrkoherde i Vadstena stad före 1419, men
försvinner efter detta år. Dock lär enligt Håhls Linköpings stifts herdaminne år 1464
omtalas en f. d. kyrkoherde i Vadstena Toste — sannolikt samme man. Det kräfdes
under medeltiden maktpåliggande orsaker för att en kyrkoherde skulle få taga
afsked från sin befattning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 4 11:11:13 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medeltid/1/0318.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free