Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 1. Städerne, deras innebyggare och styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KÖPSVENNER. 333
derna kallades de — att döma efter Arboga stads protokoll — rätt
och slätt drängar. Såsom icke tillhörande stadens borgerskap
kallades de äfven gäster.
De köpsvenner, som lågo vintern öfver i en stad och derigenom,
ehuru icke borgare, kommo i åtnjutande af en del stadens förmoner,
måste ikläda sig vissa skyldigheter. Enligt erkebiskop Jarlers bref
af år 1250 (DS nr 776) om aflösningen af tionde i Enköping, skulle
gästen, som ligger der öfver vintern, betala fyra penningar eller något
mindre än egaren af en liten gård. Ett tillägg till Visby stadslag
föreskrifver, att köpman, som vill ligga öfver vintern i staden och
drifva köpenskap, skall i ’vinterlag’ gifva borgmästare och råd åtta
mark gutniska penningar. Enligt k. Magnus Erikssons stadslag skulle alle
gäster, som ligga såväl jul som påsk i staden, erlägga i likhet med
=
NXÆ
s
——
142. Den fromme och den verldslige.
borgarne ’skott’. För Stockholm bestämdes ytterligare på 1520-talet,
att de svenske köpsvennerne skulle göra vård (d. v. s. deltaga i den
borgerskapet åliggande vakthållningen) samt dagsverken. Denna fordran
från myndigheternas sida — vare det till köpsvennernes heder sagdt
— rönte icke någon gensägelse, utan förklarade de sig villige att ’draga
stadens tunga bredvid borgarne, som besutne och gifte äro.’ 1
Gästerne voro, såsom jag i ett följande kapitel skall visa, underkastade
rätt stora inskränkningar, på det stadens borgare icke skulle blifva
lidande. För att kontroll öfver dem skulle kunna utöfvas, måste
vinterliggarne, enligt Visby stadslag (App. 20), upplägga sitt gods samt lägga
sig sjelf i kost hos någon borgare; ville någon hålla sin egen kost,
Fig. 142. Efter målning i Härnevi kyrka, Uppland (slutet af 1400-talet). Den
närmare beskrifningen i texten.
1 Enligt Olai Petri tänkebok. Bl. 481 och 528.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
