Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 1. Städerne, deras innebyggare och styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
EMBETENA I STOCKHOLM. 347
145 och 148 visa tvänne handverkarcgillens sköldar, i hvilka äro
målade verktygen, som användes vid deras arbete, m. m. Sådana sköldar
torde hafva varit uthängde på gillenas hus, så snart de egde något, eller
utanför den för tillfället hyrda sal, i hvilken stämman hölls. Sannolikt
funnos ock dessa gillenas insignier anbragta å banér, som buros i de
processioner, som voro förknippade med gudstjensten. “En antydan om
gillenas religiösa betydelse lemnas oss äfven af fig. 146 och 147, hvilka
visa de helgon, som tvänne gillen korat till sina särskilde beskyddare.
Valet af skyddshelgon var i allmänhet icke beroende af tycket i den
ena eller den andra staden, utan plägade samma slags gillen, hvarhelst
de förekommo, hafva samma skyddshelgon, och i dettas dyrkan låg
sålunda för de olika föreningarna öfver hela den europeiska verlden
ett föreningens band vid sidan af det, som det likartade arbetet bil-
117. Guldsmedernes skyddshelgon. 118. Guldsmedernes vapen.
dade. Fig 149 visar oss två dragare skötande sitt värf. Bilden af
murmästareåldermannen är, om vi se bort från några perspektivfel,
icke utan förtjenst. De öfriga äro af medelmåttigt värde. 1
Handverkareföreningarnas förhållande till stadens myndigheter var,
såsom den föregående framställningen visat, ibland mycket spändt. I
Sverige finnes intet som antyder något annat än ett godt förhållande.
För stadgarne sökte man i vårt land pligtskyldigast rådets sanktion.
Fig. 147. Teckning från början af 1500-talet. Den hel. Eligius (född 588, död
659). biskop i Tournay och Noyon samt synnerligen förfaren i guldsmedsyrket.
Fig. 148. Teckning från början af 1500-talet. En bägare, en kalk och en
hammare i röd sköld med grön kant.
1 I dragarnes skrå finnes äfven en bild af religiös karaktär: Christus, bärande
korsfanan och med sida, händer och fötter genomborrade, nedstigande till Hades.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
