Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 1. Städerne, deras innebyggare och styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
348 LÄRLINGEN.
Handverkaren måste naturligtvis börja sin bana som lärling eller,
som det i tidens urkunder kallas, lärjunge, pilt, lärodräng eller helt
enkelt dräng. Det första vilkor som fordrades hos en, som anmälte
sig vilja träda i lära, var äkta börd, 1 äfvensom att han ej skulle hafva
gjort något som rör äran (hos skomakarne) eller, som det hos
guldsmederne hete†, att han skulle vara ’skälig af sig sjelf.’ Så snart en
mästare ville antaga en lärling, skulle han derom göra anmälan hos
verkmästaren eller åldermannen för att erhålla hans tillåtelse. 2 Hos
tunnbindarne skulle åldermannen pröfva huruvida gossen var lämplig. I
de flesta fall tillkom det — såsom naturligt var — mästaren sjelf att
pröfva, och för detta ändamål fick han, sedan aftalet med åldermannen
blifvit gjordt, någon tid behålla pojken hos sig, utan att dermed
förpligta sig till att antaga honom i lära. Pröfvotiden var i olika
embeten olika. Skomakarne fordrade af en tolf års gosse en månad, af en
femtonårig fjorton dagar, skräddarne fjorton dagar, men guldsmederne,
hvilkas arbete var af mångfaldig art
s - alrtk; SÖÜ f
gLAN S< och ganska inveckladt, ej mindre än
g 9 tolf veckor. Hade gossen till
vedertG börandes nöje genomgått profvet,
; a 1. l gjordes anmälan derom hos embetets
. n
föreståndare och skulle gossen, som
W 6
-O S hl 7. nu ansågs stå på tröskeln till
em-S . n.
pi Nyc l betet, undfägna dess medlemmar.
Hlli y V Vid först inträffande dryckeslag skulle
glli . A skomakarelärlingen bestå en tunna
H. öl, som han sjelf skulle utskänka;
à . . han fick dervid för egen del bjuda
h q gäst, antagligen någon slägting.
Som det lätt kunde hända, att
lärlingen icke förmådde disponera öfver tillräckligt kapital, för att
åstadkomma den nödiga undfägnaden, hade man i vissa sällskap ålagt
husbonden att betala ölet, med rättighet för honom att sedermera taga
igen det utlagda af lärlingen. 3 Hos smederne skulle dessutom vid
detta tillfälle lemnas 71/28 örtug, hos guldsmederne till och med
sex öre.
Sedan dessa formaliteter blifvit undangjorda, skulle lärlingen
invigas i sitt yrke. I den inskränkta lokalen, som var på en gång
verkstad och bod, arbetade han under tillsyn af mästare och gesäll. Olika
yrken kräfde olika tid för att inläras. Lärotiden, när den är uppgifven,
varierar mellan tre och sex år; den längsta tiden förekom hos guld-
Fig. 149. Teckning från början af 1500-talet. Två dragare bära en tunna.
1 Skomakare-, köttmångare- och guldsmedskråna.
2 Föreskrifvet hos smeder, murmästare, skräddare, guldsmeder, tunnbindare.
3 I smedernes skrå omtalas dock icke rättigheten att taga igen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
