Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 1. Städerne, deras innebyggare och styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
352 SVENNEN.
det, som han anser gå tillbaka till medeltiden och efter honom må
följande meddelas. Det är en altknecht’, som gifver en jung-gesell’
anvisningar om det öfliga beteendet.
»Ung-gesäll, jag vill säga dig handverksvanan, när det är godt att
vandra: mellan påsk och pingst, då det är godt och varmt och träden
gifva skugga, då är det bra att vandra. Så tag då ärligt afsked af
din mästare, en söndagsmiddag efter måltiden, ty det är icke
handverksbruk att bryta upp under veckan, och säg till din lärmästare:
llärmästare, jag tackar er, att I hulpit mig till ett ärligt handverk, i
dag eller i morgon skall jag vedergälla det eder och de edra’. Och
säg till mästarens hustru: ’lärmästerska, jag tackar, att I hållit mig
fritt med tvätt, kommer jag åter i dag eller i morgon, skall jag
vedergälla er det.’ Gå derefter till dina vänner och brödraskapet, tacka
dem och säg: ’Gud bevare eder, sägen intet ondt på min rygg.’ Har
du då penningar, drick afsked med dem och vandra så med friskt
mod ut genom stadens port.
»Kommer du till en vacker äng med ett päronträd på med sköna,
gula päron, 1 skall du icke klättra upp, utan skaka som en stark gesäll
trädet och plocka icke upp alla päron, som falla ned, ty efter dig kan
komma en annan god gesäll, som icke är så stark som du och för
hvilken det derföre är godt att finna ett förråd. Kommer du till ett
stort berg så tänker du: ’Herre Gud, hur skall jag kunna bära min
rensel öfver detta höga berg.. Häng den icke i ett band och släpa
den icke efter dig, utan haf den qvar på ryggen och bär den upp,
så tager ingen den ifrån dig. Och kommer du till en brunn och känner
dig törstig, så drick, men lägg först af din rensel, ty har du den på
ryggen, kan den, då du böjer dig ned att dricka, taga öfvervigten
och draga dig med sig. Men lägg den icke långt från dig, ty då kan
någon komma och taga den ifrån dig och då har du mist din rensel.
Håll dig snygg när du dricker och håll brunnen ren, ty efter dig kan
komma en annan god gesäll, som också vill dricka.
»Tag åter din rensel och gå vidare. Kommer du då till en galge,
så skall du icke vara glad ller ledsen derföre att någon hänger i
galgen, utan du skall fröjda dig deröfver, att nu kommer du snart till
en stad eller by. När du är nästan framme, sätt dig ned, tag på dig
ett par goda skor och vandra så in i staden. Då ropar portvaktaren
till dig: ’hvarifrån, gesäll? Då skall du icke nämna någon aflägsen
ort, utan uppgif den närmaste byn, så kommer du bäst fram. Nu
händer det mångenstädes, att portvaktaren icke släpper in dig, om icke
du hos honom alägg er din rensel och går att hemta ett tecken. Derför
skall du fråga och säga: ’min gode vän, säg mig dock, hos hvilken
mästare är herberget?’ Lägg så ned din rensel och begif dig till
herberget, för att der hemta ett tecken.
1 Man kunde således vandra äfven om hösten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
