Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 1. Städerne, deras innebyggare och styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
394 SKOTTET.
skola tillhöra staden, äfvensom gästpenningarne, d. v. s. skottet, som
erlades af köpsvennerne.
Stockholm mellan broarna var deladt i fyra qvarter, det östra, det
södra, det vestra och innanmurqvarteret. Härtill kommo såsom mindre
betydande bihang norr- och södermalm samt gråmunkarnes och
helgeandshusets holmar. Två borgare från hvart qvarter 1 hade skyldighet
att uppskrifva namnen på de skattskyldige inom qvarteret. Man synes
dervid hafva gått så tillväga, att man — med ytterst få undantag 2 —
upptog alla inbyggarnes namn, hvadan det blef nödigt att sedermera
i längden anteckna för en och annan, att han var från skottet
fritagen. Frihet derifrån berodde dels på tjenst 3 egnad staden, dels torde
den hafva efter skottherrarnes skön blifvit beviljad under sjelfva
uppbörden. Det senare torde varit händelsen i de fall, då det vid en
persons namn blifvit antecknadt ’gratis datus propter paupertatem’
(= fri för fattigdom) eller ’propter deum’ (= för Guds skuld), en gång,
för en person som bodde på Gråmunkaholm, ’för gråbrödernes böns
skuld.’ 4
Taxeringen torde hafva verkställts af skottherrarne och ombuden
för qvarteret. Hon var då ej mera ofelbar än nu, att döma derefter
att missnöje eller farhågor uttalas, som synas hafva erkänts
berättigade. Dock må medgifvas, att jag i de två digra foliobanden ej
funnit mera än en anteckning, som kan tydas i denna riktning. En
borgare, som år 1502 hade erlagt i skott 7 mark penningar, blef året
derefter ålagd att betala 10 mark. Han erlade dem, men, är det i
brädden inskrifvet, ’med vilkor, att han ej skulle yttermera förhöjas
något år.’ 5
Då det torde vara af intresse att få någon kännedom om de
belopp, som erlades, såväl summan som fördelningen på individerna,
meddelar jag här (s. 395) ett sammandrag af uppbördslängden för år
1501. I första kolumnen sätter jag beloppet, i de följande antalet af
dem i hvar del af staden, 6 som erlade hvart särskildt belopp, hvar-
1 I dessa två borgare för hvart qvarter få vi kanske se en motsvarighet till
fjerdingshöfdingarne i de andra städerna.
2 Rådets medlemmar synas icke hafva blifvit upptagne. Visserligen förekomma
namn på tre borgmästare och åtminstone en rådman, men desse hade
måhända redan lemnat sina befattningar, ehuru de i dagligt tal bibehöllo sina
titlar.
3 Fritagne voro alla som hade med uppbörden att göra, sannolikt såväl för att
gifva dem någon ersättning för deras möda som för att fritaga dem från
frestelsen att göra sig skyldige till mannamon. Vidare voro åtminstone de
förnämligare af stadens tjenstemän fritagne från skatt, t. ex. skrifvare och de,
som i örlig anförde stadens folk eller förde befälet å stadens fartyg. Andra
personer i stadens tjenst voro åtminstone ibland frie, utan att man kan i
detalj utreda förhållandena. Detta gäller klockare, stadstjenare, lekare,
dödgräfvare m. fl.
4 Bevisen för de ofvanstående uppgifterna förekomma i Stockholms två
skotteböcker, af hvilka den ena snart utkommer i bokhandeln.
5 Min upplaga af Skotteboken del 1, s. 94.
6 Söder och Norrmalm äro ej för detta år upptagna, förmodligen emedan de för
tillfället, i anledning af kriget, ej hade några åbor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
