Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 1. Städerne, deras innebyggare och styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
396 SKOTTETS UPPBÖRD.
jämte för hvar stadsdel angifves summan af betalande samt summan
af inbetald skatt. Nederst meddelas antalet af dem, som af en eller
annan anledning voro fritagna. Af hvad redan blifvit nämndt framgår,
att den sist nämnda summan icke kan vara fullständig. Summan af
uppbörden för hela staden går till 746 mark 2 penningar. i Det
belopp, som skottherrarne aflemnade för det i fråga varande året
uppgick till 913 mark 4 öre. 2 Skilnaden mellan de två summorna eller
163 mark 21/1 örtug måste således i det närmaste motsvara
pålepenningarne (gästpenningar omtalas icke i räkenskaperna för de allra första
åren på 1500-talet). 3
Uppbörden begynnte på sommaren, men bedrefs då icke mëd
synnerlig ifver; måhända höll man sig då till dem, som icke plägade
tillbringa vintern i staden. På allvar börjades skotteindrifvandet först
under hvad vi skulle kalla följande årets fasta d. v. s. i den senaste
delen af förvaltningsåret. Skottherrarne och stadens skrifvare suto i
’skotthuset’ — såsom det tyckes i vårdskrifvarens boning 4 — och de
betalningsskyldige måste der infinna sig för att erlägga sina bidrag,
antagligen i någon viss ordning. Som det var torrt göra att mottaga
och anteckna skottebeloppen hade uppbördsmännen rätt att erhålla, utom
ljus, öl och bröd; betalningen för dessa reqvisita utgjorde den
betydligaste posten i uppbördskostnaderna.
Hos den tredskande gjordes utmätning. Att gälda skatt, af hvad
slag som helst, var för mången obehagligt och svedan af den egna
utgiften ledde redan under medeltiden till misstanke och agg mot dem,
hvilkas pung hade större djup. Det hände i Arboga år 1487, att en
man, som hade det egendomliga namnet Peder tusandag, ville slå fogden,
då han kom för att kräfva konungens skatt. De tolf, som voro
utsedde i samma stad år 1467 att gå efter stadens skatt och ränta —
sammanhanget visar, att härmed menas de tolf, som skulle göra
utmätning för försummad betalning — kommo till en person, som helsade
dem med orden: »all den pant I tagen, den skiften I mellan er sjelfve,
1 Summan af de i tabellen s. 395 upptagna posterna (745 mark 3 penningar) beror
derpå, att i uppbördsräkenskaperna förekommer på ett ställe en mark, som
resterade från föregående år (Skotteboken del 1, s. 7).
2 Skotteboken del 1, s. 29.
3 Summan af inbyggarne 1034 öfverskjuter med 27 den summa som Forssell
uppgifver (Sveriges inre historia del 2, s. 72). Skilnaden beror till en del derpå,
att jag i de fall då någon erlade skott särskildt för sig, särskildt för sin hustru,
i kolumnen upptagit två (egentligen skulle min slutsiffra, som sålunda angifver
skattskyldiga förmögenheter, ökas med ett, alldenstund en gång två bröder
uppgifvas med ett gemensamt belopp), dels var det för Forssell, som
verkställde sina räkningar i sjelfva handskriften, mycket lätt att förbise någon
post. Jag har sjelf verkställt räkningen först efter handskriften, sedan efter
den tryckta texten i min upplaga, och dervid funnit mig nödsakad att kassera
den första beräkningen. — Skilnaden mellan de två summorna blir något större
om vi tänka oss de särskildt redovisade uppbördskostnaderna afdragna, innan
redovisning gafs. Ifrågavavande år gingo uppbördskostnaderna till 35 mark
73/3 öre eller till nära 5 procent.
4 Jag kan ej på annat sätt förklara, hvarföre vårdskrifvarens hustru och piga
skulle hafva drickspenningar med anledning af uppbörden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
