Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 1. Städerne, deras innebyggare och styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
406 DE YTTRE STADSMURARNE.
tre stora qvarter — icke i nutidens mening, utan hela stadsdelar —
utanför de gamla stadsmurarna.
Men hur skall då uttrycket förstås, derest här verkligen menas
stadens och icke Gråmunkeholmens mur? Förklaringen är icke svår
att finna, ty — en omständighet, som hittills mig veterligen af ingen
blifvit uppmärksammad — det fanns på 1400-talet, sedan hus å ömsc
sidor blifvit byggda intill och, som det heter, i den gamla muren, en
yttre mur, som måste hafva gått i eller nära vattenkanten, en mur,
hvars ålder och längd jag icke kan uppgifva. Denna mur eller dessa
murstycken funnos såväl å stadsholmens östra som vestra sida; det är
dessa murar, som åsyftas i nedanstående, ur jordeboken hemtade
anteckningar. 1
A. Östra sidan. En tomt östan mur på södra sidan och nederst i den
gränd, der Karl Ingevaldsson bor, ned mot stadens mur (år 1452). —
En half gård i Vambafjerdingen (som låg östan mur åt slottet till) i den
gränd, der Mattis Den bodde, nederst mot stadsallmänningen mot
muren (år 1456). — En tomt i Vambafjerdingen i Anders Bysje gränd,
nedersta tomten näst muren på norra sidan i gränden (år 1465).
B. Vestra sidan. En tomt i Gråmunkegränd nederst mot stadsmuren på
grändens norra sida, lång i söder utmed gränden 26 alnar, i norr 27 alnar,
bred i östra ändan 12 alnar, bred nedantill (sammanhanget visar, att
här menas i vester) mot muren 13 alnar (år 1459). Som gränderna
utanför långgatorna gingo radierande, voro de hvarandra närmast vid
långgatan och skildes sedan åt. Derföre hade nödvändigt en tomt större bredd
i den yttre än i den inre änden.
Alla dessa tomter och gårdar ligga utanför den gamla stadsmuren,
till och med utanför långgatorna, d. v. s. på det mot vattnet sluttande
området. Under sådant förhållande måste ’ned mot’, ’nederst vid’ o. s. v.
beteckna någon annan mur än den gamla, 2 en mur, som låg vid
grändernas nedre d. v. s. yttre ändar. Uti alla de anförda exemplen talas
också allenast om ’muren’, icke som eljes om ’den gamla muren’. Redan
i uttrycket ’gamla muren’ kan ligga en antydan om tillvaran af en
nyare mur.
På den ofvan nämnda kartan öfver Stockholm från 1500-talet finnas
icke dessa yttre murar angifna (liksom ej heller de torn, som
bevisligen funnos i stadsholmens utkanter), men, om jag icke misstager mig,
hafva vi spår af dessa murar i en parallelt med stranden gående rad
af små fyrkantiga, af smala gränder skilda tomter. Sannolikt hade
äfven den nya muren i sin ordning förlorat betydelse som
fästningsverk och dess plats fördelats i hustomter.
Denna karta, som anses ritad före år 1547, ’emedan det derå
tecknade tredje qvarteret från Stortorget utmed Svartmunkegatan, hvilket
tillhört svartmunkeklostret och ungefärligen svarar mot den plats, som
1 Om städernas befästningar, jfr fjerde boken.
2 Jfr ett uttryck från år 1447 om ’en källare östan mur i norra fjerdingen upp
i gamla stadsmurcen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
