Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 1. Städerne, deras innebyggare och styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
OLIKA HUS. 425
Teglets användbarhet ökades genom lättheten att åstadkomma
rikare formade stenar, för portal- och fönsterinfattningar, hvalfsträngar
o. s. v. Såsom redan blifvit antydt, sökte man häfva den enformighet,
som gerna lådde vid stora ytor, genom att i dem göra regelmessiga
insänkningar, hvilka oftast äro öfverdragna med hvit färg och sålunda
bilda en stark kontrast till den röda muren. En sådan insänkt hvit
yta, som förekommer å Söderköpings stadskyrka, är prydd med en
målad bild af den hel. Laurentius; sannolikt hafva dessa hvita ytor ofta
varit målade, ehuru färgerna i öfriga
fall bleknat eller tvättats bort. 1
Utom de rent arkitektoniska
prydnader, som i rikt mått användes på
tegelbyggnaderna, förekommo stundom g”y :
° hf NGCUIRJA q
andra, som hade afseende på egaren 7 ea. 18
Henng
eller framkallades af tidehvarfvets 8./E peEl !
fromhet. Till det förra slaget få vi ; EE
hänföra vapenbilden fig. 172, som ännu if.l
sitter i en husvägg i Visby, till det [5][l l
senare den bild af Vår fru, som fort- 15
farande pryder hörnet af det Kockska Jf1-[EL
huset i Malmö (fig. 173). En bild af E
den hel. Nicolaus satt, såsom redan 171. Stenhusgafvel i Visby
blifvit omtaladt, i en husvägg vid sankt Cofra delen).
Nicolai port i Stockholm. Framför en sådan bild satte man gerna en
lykta, hvars sken äfven sedan skymningen inträdt manade vandraren,
att der fanns ett föremål värdt hans andakt.
På tomten funnos regelbundet
andra byggnader än det egentliga
boningshuset, dock var, åtminstone i
Stockholm, den gamla landsseden att
hafva ett hus för hvart särskildt
ändamål så godt som bortglömd. Någon
enstaka gång omtalas köket som
en särskild byggnad. Oftare omtalas
stegerhuset, egentligen stekarehuset
och således ett kök. Mot medeltidens
slut synes dock detta namn hafva gifvits
regelbundet åt brygghuset. 2 Ibland omtalas stall, kornhus och
vedbod.
-
172. Vapenbild i Visby.
Fig. 171. Efter teckning af dr P. A. Säve.
Fig. 172. Efter teckning af dr P. A. Säve.
1 Till tegelarkitekturen får jag tillfälle att återkomma i den sjunde boken.
2 Såväl i Stockholm och Arboga omtalas stegerhus, som varit brygghus. »I Kalmar
landskapsspråk», säger Sylvander, »kallas brygghus för stekerhus.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
