Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 1. Städerne, deras innebyggare och styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
426 INGÅNG.
Den del af gatan, som låg mellan rännstenen och husväggen,
synes i viss mening hafva räknats till huset; det heter nämligen i
Jönköpings tänkebok, att det var biltoga mål att bli stungen inom sin
rännsten.
I husets bottenvåning hafva vi att gifva akt på ingången till huset,
bodarne och nedgången till källaren. -
Ingången gaf man helt visst i regeln en central plats, antingen
midt på gafveln eller midt på långväggen, allteftersom den ena eller
andra var vänd åt gatan. Om portarnes utseende saknas upplysningar
och bevarade fylla icke den lucka, som förekommer
i litteraturen. 1 I trä- och
korsverkshusen måste dörren haft en rak
betäckning. I stenhusen torde detta ofta
hafva varit händelsen, men der hafva
vi ock rätt att tänka oss dörren upptill
afslutad af en båge, konstruerad i
öfverensstämmelse med tidens stilreglor,
eller af två linier, som sins emellan
bildade en mycket trubbig vinkel.
Dörren torde hafva varit fast.
Utanför rådhusporten i Stockholm fanns
ett bislag d. v. s. ett framspringande
tak, hvars yttre ändar torde hafva
uppburits af stolpar. Under detta tak
funnos bänkar, som erbjödo behagliga
sittplatser åt dem, som för en Stund
ville öfverskåda handel ech vandel
på torget. 2 Huruvida sådana
utbyggnader under medeltiden funnos på andra
40Ä byggnader i Sveriges städer, känner
217 jag icke. 3 Var tomten så stor, att
173. Did af 4är- fr i Malmö. huset icke upptog hela linien utmed
Fig. 173. Efter teckning af arkitekten Borggren.
Om rådhusets bislag, jfr uppgiften s. 381.
I Helgalekamagillets räkenskaper för år 1509 omtalas ett springalås för boden
(4 öre), ett stegerhuslås (2 öre), fyra dörrhakar, fem mullräflahakar
(mullrevel, enligt Rietz, = bolsterstock under golf, hvarpå bräderna spikas),
ett stockalås för stallet (2 öre).
3 Enligt Mejborg, Borgerlige Huse s. 38, voro bislagen sällsynta i de danske
städerne under 1500-talet och torde de således hafva varit ännu sällsyntare under
den föregående tiden. Oftare fanns öfver dörren ett litet utspringande tak,
som icke sträckte sig så långt fram, att det behöfde några hörnstöd; äfven
för dessa saknar jag uppgifter i de svenska källskrifterna för medeltiden.
Mejborgs nämnda arbete är af särskildt intresse genom den fortgående kritik
det innehåller af en del alltför fantasirika uppgifter i hr Troels Lunds
beskrifning af de borgerliga husen i Danmark. Jag hade i afseende på dem i
flere fall kommit till samma resultat. Jfr min anmälan af hr Lunds bok i
första årgången af Historisk Tidskrift. — Ett skurförhus (skur = lider)
omtalas i Helgalekamagillets räkenskaper för år 1510.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
