Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 1. Städerne, deras innebyggare och styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
446 prÅGrt.
kjorteln uppe vid halsen. Ett silfverspänne, tillhörigt en antagligen
under 1300-talet nedgräfd skatt, är här afbildadt fig. 202.
Under de tider, då kjorteln gjordes vid, var det nödigt att hålla
honom till om lifvet med ett bälte eller gördel. Bältet
förfärdigades af läder eller tyg samt var ofta prydt med beslag. 1 I
medeltidens tyska förekomma namn för tre delar af bältet, nämligen borte,
sjelfva den lifvet omslutande remmen, rinke, ringen eller söljan, samt
senkel, den del af bältet, som är trädd ut genom söljan och hänger
ned från henne. Söljan plägade sitta antingen midt fram eller midt
bak. När kläderna voro snäfva och åtsittande behöfdes naturligtvis
intet bälte, men man hade vant sig vid det och ville för öfrigt ej
gerna släppa något, som gaf
så god lägenhet att
tillfredsställa begäret efter prydlig
utstyrsel.
Vid bältet hängde mycket
ofta en pung (vi skulle, efter
utseendet, snarare säga väska),
i hvilken man förvarade hvad
man kunde behöfva, då man
befann sig utom hus. Så
allmän var seden att bära en
pung, att pungmakarne
bildade tett särskildt
yrkessamsamfund i städerna. Så
mycken vigt lade man vid pungen,
att man på hans utsirande
använde stor flit. 2 Efter
bildliga framställningar meddelar
jag två bälten med
vidhängande pungar, fig. 203 och
204, samt två pungar, fig.
205 och 206.
Vid den fig. 204 afbildade pungen sitter en knif. Under resor
kunde en sådan vara till stor nytta, ty man måste alltför ofta vara
beredd på att blifva ofredad. Äfven i staden föröfvades våldsamheter,
men under den täta och nära beröringen mellan menniskorna inom
stadens murar blef knifven alltför lätt en lockelse till att göra ondt,
hvadan myndigheterna funno sig föranlåtna att inskränka rätten att i
hvardagslag gå väpnad. K. Magni stadslag föreskrifver i detta af-
Pungar.
Fig. 203—206. Efter bilder i altarskåp i Statens Historiska Muscum.
1 Man kunde ega flere silfverbeslagna bälten: ’hennes största förgyllda bälte’
(1409).
2 Pungar funnos med silfverbeslag, ’taskasilfver’ (1500-talet).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
