Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 1. Städerne, deras innebyggare och styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
PORTAR OCH BOMMAR. GATORNA. 451
morgonen och skulle stänga dem, då fem slår. Det är ej tänkbart att
man ens under den mörkaste vintertiden upphörde med att arbeta inom
staden redan kl. 5 e. m. 1 Skyldigheten att hålla vakt vid portarne
tillkom åtminstone delvis borgerskapet; under denna farliga tid, då
man hyste stor fruktan för mordbrännare, åtog rådet sig hela
’porthållet.’ Endast i särskildt kritiska tider tillsattes personer, som skulle
förvara tornen omkring staden. Åren 1508 och 1513 omtalas sådane extra
väktare för yttersta södertornet, inre södertornet (desamma två som hade
portnycklarne), det yttre norra tornet, det inre tornet mot
Helgeandsholmen, gråbrödratornet, tornet mot slottet östantill och
fiskestrandstornet. 2
Samtidigt med stadsportarne öppnades och stängdes bommarne,
som beredde tillträde till staden från sjösidan, nämligen bommen vid
fiskestranden eller forum piscium, söderbommen eller storbommen,
bommen vid kornhamn (forum annone), bommen vid lejontornet norrut (vid
badstugan) och kuggehamnsbron, äfven kallad bommen till kransen
vestantill eller bommen vid draktornet. 3
Gatorna i staden tedde sig helt annorledes än nu. Åtminstone mot
medeltidens slut torde de i Stookholm hafva varit allmänt stenlagda.
Gatläggare omtalas 1452 i Stockholm, 1465 i Arboga. År 1474
uthyrdes i samme stad en bod, med åläggande för hyresgästen att
stenlägga gatan. År 1511 lät Helgalekamagillet köra fram sand och stenar
för att göra i ordning Helgalekamegränd.4 I k. 1 Magni stadslag
(byggningabalken kap. 8) stadgas böter för den, som ej ’broar sina gator’
den dag honom förelägges. Att stenläggningen var god och jämn vågar
jag ej påstå, ej heller är jag i tillfälle att yttra mig om renligheten
å gatorna. Redan i Bjärkörätten (kap. 41) talas om att ’rensa sina
gator och strator’, enligt k. Magni lag (nyss anf. kapitel) bestämde
fogde och rådmän dag, inom hvilken gatorna skulle vara rensade. Enligt
Skånelagen (IV. Add. B 3) skulle man inom å tinget utsatt dag hålla sitt
brosträde rent och man fick ej låta sin ’mödding’ ligga så långe, att
den flöt ut öfver ’herresträdet’. Jag har ej funnit mer än ett kongl.
påbud om gaturenhållningen, af år 1524 (intaget i Olai Petri tänkebok),
att munkarne skulle hålla sina gator rena. 5 Att blott munkarne erhöllo
1 I danske städer synes kl. 9 hafva varit senaste klockslaget för rörelsen på gatorna.
2 Efter nyss nämnda kålla.
3 Efter samma källa. Att kuggehamnsbommen eller bommen till kransen
vestantill (1470) är densamma som bommen vid draktornet (1419) torde få anses gifvet,
då draktornet låg söder om gråmunkebron (jfr Murberg i K. Vitterhets Historie
och Antiqvitets Akademiens Handlingar del 4, s. 54). Draktornet torde vara
detsamma som gråbrödratornet d. v. s. tornet mot gråbrödraholmen.
Troels Lunds antagande att man först vid pass år 1500 började stenlägga
gatorna håller således ej streck (enligt hvad O. Nielsen anför, ej ens för Danmark).
5 Dragareembetet skulle hålla ’torget’ rent — hvilket torg menas/? »Item schola
ock dragarena ey til städhie ath nagra akara schulu haffua theris hestha eller
kerrar standande vppa torgit ther dragarena ära vane renth göra vtan the
vnderuise thet kemmencromen. Dragareskråt § 84.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
