Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 2. Handverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SKRÅVÄSENDET. 473
hålla henne qvar i de nötta hjulspåren. Redan den förbindelse med
utlandets sed, som skapades genom kristendomens införande och kyrkans
upprättande, bröt på ett afgörande sätt med det gamla: hvar och en
var icke längre lika berättigad till all inom samhället förekommande
verksamhet. För att det kyrkliga väsendet skulle upprätthållas —
derom voro alla ense — måste man äfven i fråga om yrkena gå i skola
i utlandet. Den bekantskap med yrkena i andra land och deras alster,
som kyrkan förmedlade, de växande behofven, som, sedan de kristne
staterne i Europa vunnit nödig stadga, icke längre kunde
tillfredsställas på det fordom öfliga viset, allt detta måste göra det för de
maktegande angeläget att i eget land åvägabringa nya skapelser efter
de främmande mönstren.
Det kom icke ett ögonblick i fråga att formligen betaga den svenske
allmogen de rättigheter som af gammalt tillkommit honom. Hans rätt
var äldre än alla skrifna urkunder. Men då man ville kalla till lif
sådant, som denne allmoge icke kunde åstadkomma, ville skapa nya
verksamheter af en mera intensiv natur, då fordrades förlänande af
särskilda privilegier, för att det nya skulle erhålla rättslig tillvara. Kyrkan
och hennes tjenare erhöllo sina privilegier. Då man icke längre kunde
vara tillfredsställd med det ofta ringa och ofta tillfälliga öfverskott af
alster, som den allestädes idkade husslöjden kunde lemna, var det nödigt
att genom särskilda privilegier skapa de yrken, man fann vara, i följd
af de nya förhållandena, af behofvet påkallade. Då man icke längre
kunde nöja sig med det varubyte, som berodde på de enskildes
företagsamhetslystnad, måste man genom privilegier betrygga en
regelbundet utbildad handel. Då man icke längre, när det skulle komma
i fråga att mäta sina krafter i krig med mäktige grannar, kunde nöja
sig med att båda man ur huset, då kriget kräfde särskild öfning, kräfde
andra egenskaper än endast mod i bröstet och kraft i armen, då man
behöfde ett lättare maskineri än det, som förut gjorde till fylles, var
det nödigt att medels privilegier skapa en ny klass, som hade krigiska
öfningar till daglig sysselsättning. ;
Så snart kristendomen hunnit slå så djupa rötter, att kyrkans
tjenare kunde rekryteras inom landet, kunna vi säga, att alla dessa pri-
viligierade klasser voro utgångna ur allmogen, — låt vara att särskildt
inom borgerskapet främmande element fortfarande gjorde sig i riket
mest gällande — en grupp cgnade sig åt ett, en annan åt ett annat
och alla voro i sina särskilda sträfvanden hugnade med skydd, hulpna
med hvarjehanda förmoner, och under denna tid stod den öfvervägande
delen af allmogen qvar på den ståndpunkt, han vid medeltidens början
intog. Väl må medgifvas, att i sådant fall ett qvarstående, under det
andra gå framåt, med nödvändighet innebär en minskning i betydelse,
men detta kunde, med iakttagande af det helas sannskyldiga bästa, icke
undvikas. Skullo icke det hola stå stilla eller allenast krälande komma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
