Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 2. Handverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
494 BÄLTARE. DRAGARE. PACKARE. SPILARE.
och sadlar. 1 Ehuru Lybeck var mycket rikare på embeten än Sveriges
städer, förekommo der inge bältare, men väl remensleger, remensnyder
och sadelmakare. Att dessa embeten stodo hvarandra nära visar sig
af de tvister, som inför Lybecks råd förekommo mellan remsnidarne
och sadelmakarne på grund af ömsesidiga inkräktningar. I Danzig
voro bältare (gürtler), remsnidare och sadelmakare förenade i ett embete.
Att bälten spelade en stor rol i medeltidens kostym är redan
omtaladt. Alla stånd använde sådana och bältena måste derföre vara af
olika slag. Jämte bälten tillverkade desse handverkare remtyg för
hästar och äfven här var arbetet olika för de olika stånden. Vid
medeltidens slut omtalas ’hofmäns hästhufvudlag’ och ’bondebetsel med
hufvudlag’. I taxan för bältarnes arbeten af år 1546 omtalas långsadel och
kryss-sadel. Om sadeln föreskref det lybska sadelmakareskråt, att
stommen skulle göras af torrt trä, att alla sammanfogningar skulle
omsorgsfullt täckas med ådror’ (tarmar, senor e. d.), att kudden under
sadeln skulle gå två fingrar bredt framför framändans beslag och att
dat jegenledder skulle gå ett qvarter framför samma beslag.
Mästareprof inom detta embete voro, enligt föreskrift af år 1429, en bensadel,
en kuddsadel med ryssläder och messingsbeslag samt en pilgrimssadel. 2
Mellan remsnidare och remslagare fanns, så snart man ville taga
namnen efter ordalydelsen, den skilnad att de senare hade rättighet
att förse remtygen (och bältena) med beslag. På sådant sätt kunde
medlemmarne af detta embete gripa något in i metallarbetarnes
handverk. I den flere gånger nämnda taxan af år 1546 upptages priset för
de söljor (selior), som bältarne hade till försäljning. Som beslagen
gemenligen voro af malm eller messing har såväl i tyskan gürtler som
i svenskan gördelmakare fått betydelsen af metallarbetare. 3
DRAGARE. PACKARE. SPILARE.
Fig. 149 visar dragare stadde i tjenstgöring. På deras axlar hvilar
’”dragarestången’, i de från denne nedgående ’bördatågen’ hänger en
tunna, i händerna håller hvardera ’dragarekäppen’, i bältet sitter yxan.
Till deras redskap hörde vidare, efter Stockholmsdragarnes första, i
början af 1500-talet nedskrifna skrå, sprund, käxe (hake), stake ock
klubba för att ’väcka vakar i isen’, hakestång (antagligen ett redskap
liknande en båtshake), hakelina (en lina med hake i ändan) och
vinstege. Utom vanlige embetsmän måste dragarne hafva en isfogde,
som skulle dagligen se till, huru stark isen var och efter åldermannens
tillsägelse väcka vakar. Om genom isfogdens försummelse någon skada
skedde öfver vaken, skulle han bära ansvaret. Äfven skulle dragarne
1 Shråordningar s. 717.
2 Wehrmann (Die älteren lübeckischen Zunftrollen) uttalar en gissning, att
pilgrimssadeln var en fruntimmerssadel.
3 Jfr i det följande pungmakare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
