Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 2. Handverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
GLASMÅSTARE. 495
se till, att ingen orenlighet, stenar, granris och spåner, kastades ut vid
södra bro, kornhamn, kuggehamn, vid östra bron, samt för borgmästare
eller kämnärer anmäla den, som genom utkastande af orenlighet gjorde
sig skyldig till hamnens förfyllande.
Till dragarnes arbete får jag tillfälle att återkomma, när jag i
nästa kapitel redogör för varornas behandling i staden.
Dragarnes skyddshelgon omtalas ej i deras skrå. De hade den
hedrande uppgiften att i de högtidliga processionerna vid påsken och
under gångdagarne bära bilden af den uppståndne Christus. I den nyss
nämnda skråurkunden är ock den uppståndne Frälsaren afbildad med
blodiga märken å händerna, sida och fötter, med blodstrimmor å kroppen,
med korsbaneret i den venstra handen och med den högra lyft till
välsignelse.
Genom sin skyldighet att icke blott bära (draga = tragen) bördor,
utan ock att slå in den koppar, som skickades ut från Stockholm,
kommo dragarne i beröring med spilare och packare, af hvilke de förre
skulle slå in jern, lax och späck, de senare öl, kött, torsk, strömming
och sill — en god illustration af medeltidens benägenhet för beviljande
af specialprivilegier.
GLASMÅSTARE.
Sådana omtalas t. ex. i Uppsala år 1415, i Nådendal 1449. i
Stockholm 1465. I 1546 års taxa värderas glaset med det för infattningen
tillhörande blyt alnvis. I Lybeck hörde målare och glasmästare till
samma embete.
Glaskärl och glasperlor voro redan tidigt kända i Sverige. Såväl
de ena som de andra förekomma i graffynden från den del af den
tidigare jernåldern, under hvilken dels föremål från det romerska rikets
norra provinser förekomma bland graffynden, dels äfven ett visst
inflytande af de romerska tekniken uppenbarar sig. Äfven mot den
hedna tidens slut, t. ex. i Björkögrafvar från 800-talet samt i andra
grafvar af samma ålder, hittas glaskärl, till hvilka motstycken
förekommo inom det frankiska riket. Huruvida något af dessa kärl blifvit
i Sverige tillverkadt, är vanskligt att säga. Ett å Björkön funnet ännu
ej färdigblåst glas skulle måhända kunna anföras såsom ett vittnesbörd
derom, att man mot den hedna tidens slut hade lärt sig att efterbilda
de utländska glasarbetena.
Under det sålunda jernåldersafdelningen i Statens Historiska
Museum har rätt många glaskärl att uppvisa, finnes i medeltidsafdelningen
icke ett enda. Vi få naturligtvis icke deraf draga den slutsatsen, att
glaskärl icke förekommo under medeltiden: grafskick och graffynd sådana
som den hedna tidens funnos ej under medeltiden. Så mycket kunna
vi dock sluta af urkundernas talrika upplysningar om dyrbara dryckes-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
