Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 2. Handverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
GULDSMEDER: SIGILLTILLVERKNING. 523
Niello var känd, ehuru under andra namn, af antikens guldsmeder
och fann, när den romerske smaken börjat utöfva inflytande på de
germanska folken, insteg hos dem äfven i Norden. Niello förekommer
å föremål från vår tidigare jernålder och smaken för detta
dekorationssätt lefde qvar i Norden, sedan det romerska inflytandets dagar lyktats.
På arbeten från den senare jernåldern, hvilkas inhemska ursprung är
obestridligt, förekomma omsorgsfulla nielleringar.
Äfven under medeltiden användes här niello, men så vidt de
bevarade alstren af våre guld- och silfversmeder angifva, företrädesvis
under medeltidens förra del. I Italien kom under 1400-talet
nielleringen till ny heder och användes rikligt, men af den italienska
skolans arbeten har, så vidt jag vet, intet, ifall det kommit till våra bygder,
blifvit bevaradt, ej heller hafva de italienske niellerne hos oss
framkallat några efterbildningar.
Som bekant är, tillverkas i vår tid niello-arbeten i Ryssland,
förnämligast i staden Tula.
SIGILLTILLVERKNING. Sigillet spelade under
medeltiden en vida större rol än nu: under en tid,
då skrifkonsten tillhörde ett fåtal, men likvisst
mången måste uttryckligen gifva tillkänna sin andel 236. Signet.
i en skrifven handling, skedde detta derigenom, att man under
handlingen, på denna sjelf eller på en från hennes undre kant utgående
remsa, tryckte sitt sigill. Ett ej besegladt bref hade den tiden samma
brist på giltighet, som nu för tiden en ej underskrifven handling.
Att närmare redogöra för sätten att använda sigillen tillhör den
sjette, att tala om sigillgravyren ur konstens synpunkt tillhör den sjunde
boken. Här skall jag allenast nämna det, som står i direkt
sammanhang med det handverksmessiga guldsmedsarbetet.
Att i Sverige — liksom i utlandet — sigillen graverades af
guldsmeder, antydes i en och annan urkund. Så t. ex. berättas i en
handling af år 1404, huru en person lät en guldsmed i Köping ’gräfva’ ett
insegel.
Inseglet visade vanligen en midtbild, stundom ersatt af en bokstaf
eller bomärke, samt dessutom en inskrift, angifvande egarens namn,
ibland äfven hans samhällsställning. Formen vexlande, såsom jag får
tillfälle att visa i den sjette boken.
Vanligen graverades i koppar eller silfver. Sjelfva inseglet var
naturligtvis skifformigt. Det måste, för att kunna användas, på
ryggsidan hafva något utsprång, medels hvilket det kunde skötas af handen.
Sådana personer, som ofta behöfde begagna sitt sigill, buro det på sig
Fig. 236. Ryggsidan af Gutarnes signet (jfr s. 335) i Statens Historiska
Museum. 1/3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
