Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 2. Handverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
546 GULDSMEDER: 1 200-TALET.
Den stil, som tillhör denna öfvergångens tid, är ganska enkel.
Dessvärre kan jag från denna tid, som i mången svensk kyrka lemnat
herrliga vittnesbörd om sig, uppvisa endast få alster af guld- och
silfversmedernes konst. Allenast få skatter synas under denna tid blifvit
nedlagde i jorden och kyrkans kostbarheter hafva dels under k. Gustaf I:s
tid fått fylla rikets behof af penningar, dels i följd af senare tiders
olika smak blifvit lagda i degeln för att åter framträda i en annan,
mindre åldrig gestalt.
Ett praktarbete från denna öfvergångens tid eger dock Statens
Historiska Museum, som är förtjent af att här närmare omtalas. År
1676 hittades i en kronoåker strax utanför Linköping, hvilken var
upplåten åt den dåvarande borgmästaren i staden, en större silfverskatt,
som skall hafva uppgått till ett par mansbördor. Föremål af ungefär
ett halfpunds vigt räddades för
museet och efterverlden; resten
såldes af borgmästaren till en
guldsmed, som ej var sen att
smälta ned föremål, hvilkas värde
— om vi döma efter det som
bevarades — måste anses hafva varit
ytterligt stort. Bland de bevarade
föremålen förekommer en kalk,
å hvars fot finnas bilder af
apostlarne Petrus och Paulus,
Linköpings domkyrkas
skyddshelgon. Vi kunna deraf med sä-
—: kerhet draga slutsatsen, att denna
—— kalk tillhört domkyrkan;
sannolikt gäller detsamma de öfriga
föremålen. Yngst bland dem är
en i silfver drifven bild af den
hel. Katarina af Alexandria, enligt en å densammas fot anbragt inskrift
förfärdigad af en guldsmed i Stockholm år 1509. Då man svårligen kan
tänka sig, att alla dessa föremål blifvit stulna och af tjufven dolda, är
det väl sannolikast, att kyrkans målsmän sjelfve sökt genomfgömstället
i åkern skydda alla dessa dyrbarheter undan en öfverhängande fara.
Kalken, af silfver, med temligen stor skål, bevarar sitt
ursprungliga utseende, om vi undantaga en liten list, som omsluter den nedre
kanten och är arbetad i gotisk stil. Förhållandet mellan kalkens olika
delar angifves af fig. 290. Skålen är slät. På skaftets utsvällda del
ses å runda skifvor de tre konungarnes tillbedjan; skifvorna äro
omslutna af rikt löfverk i drifvet arbete. Ånnu rikare är det ornamen-
290. Kalhk.
Fig. 290. Skizz af original i Statens Historiska Museum, funnet i närheten af
Linköping; 1200-talets förra hälft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
