Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 2. Handverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
564 GULDSMEDER. HATTMAKARE.
sin egen, utan att hafva inför åldermannen i Stockholm fullgjort sina
fyra mästerprof (en ring med sten uti, en brads [spänne] och två
knifholkar). Alle guldsmeder i de uppländske städerne skulle årligen
infinna sig hos åldermannen i Stockholm för att få sina vigter justerade. -
Det stockholmska guldsmedsembetet hade att kontrollera ej endast de
egne medlemmarnes arbeten, utan skulle dess förtroendemän vid
marknader kontrollera arbeten af alle rikets guldsmeder, hvarhelst de hade
sin bostad och verksamhet.
Det måste under sådana förhållanden vara af stor vigt att å hvart
arbetadt föremål finna ett intyg om dess upphofsman. Dock synes
man först år 1485 hafva utfärdat förordning derom, att hvar guldsmed
skall derefter sätta sitt märke på den gerning han gör af nytt, som
han kan slå märke på.
I utlandet fordrades vanligen två märken; de parisiske guldsmederne
t. ex. skulle hafva två. År 1378 befallte konungen, på grund af talrika
förfalskningar, att embetets föreståndare skulle förstöra den hittills
brukade hufvudstämpeln (en lilja) och införa en ny stämpel med annat
märke. Man valde då en krönt lilja. 1
I Lybeck skulle, enligt skråt af år 1492, hvar guldsmed låta teckna
sitt arbete med stadens tecken, örnen, och skulle dervid slå in sitt eget
tecken. I våghuset lät rådet uppsätta en tafla, upptagande alle
guldsmedernes märken.
Stockholms guldsmeder hade eget altare, helgadt den hel. Eligius,
i stadens hufvudkyrka, inom den hel. Blasii kapell. En
Stockholmsborgare, helt visst en guldsmed, vid namn Mathias Müntzenberg,
besökte, när han vände åter från en pilgrimsfärd till det heliga landet,
ön Kreta, och utverkade der af den konstantinopolitanske patriarken
Hieronymus Lando ett aflatsbref för dem, som förrättade sin andakt vid
det altare, som Stockholms guldsmeder låtit stifta. Med andakten följde
alltid fromma gåfvor, med hvilka gudstjensten kunde ytterligare
förherrligas.
HATTMAKARE. PILEATORES. FILTARE.
I Visbylagan omtalas viltere; i de tyske städerne kallades de äfven
hutviltere. De beredde af det hår, som erhölls vid kardande och
valkande af kläde, liksom äfven af annat hår filt, som bearbetades till
hattar, äfvensom till benbeklädnader. Material och bearbetningssätt
voro vexlande: det talas om lamullshattar på två skålpund,
höstullshattar, in- och utvändigt ruggiga hattar på 21/2 skålpund, pundhattar
d. v. s. hattar på ett skålpund, breda hattar, enkla (schlichte) hattar,
m. fl. hattar. Det fanns i Lybeck ett särskildt yrke för att sy och
brodera hattar.
1 Fagniez, anf. arbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
