Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 2. Handverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
PERLSTICKARE. 569
tidens latin opus plumarium (plumatum, plumeum) eller opus polymitum;
äfven förekomma benämningarna opus cyprense och opus anglicum. De
två första namnen äro af allmännare natur; polymitum betyder
sammansatt af många trådar, plumarium torde afse det fjäderlika utseendet, som
ett broderi af täta stygn erhöll. 1 De två senare namnen deremot synas
beteckna särskilda arbetssätt, rörande hvilkas art meningarna äro delade. 2
Från 1100-talet njöt Cypern anseende för sina guldväfnader (drap d’or de
chypre), men ännu tidigare synes man på ön hafva utmärkt sig genom
färdighet i broderande, ty ett cypriskt arbete helt visst af detta slag
omtalas i en arabisk handskrift från början af 900-talet. Hvilka
särskilda egenskaper det cypriska broderiet egde, har mig veterligen
ännu ingen förmått utfinna. Det engelska broderiet bestod, enligt
Bock, i ett broderi, i hvilket omvexling bildades genom påsatta bitar
af guld- och silfverbleck. Enligt den med medeltidens konst mycket
förtrogne dr Rock bör man med opus anglicum förstå ett broderi med
kedjestygn, i hvilket man började arbetet, inom ansigte och andre delar
med hudfärg, i midten och sedan fortgick spiralformigt, till dess hela
ytan blifvit fylld, under det man i drägtpartier o. d. förde stygnen i
raka eller böjda linier; när allt var sydt, åstadkom man medelst tryck
af lindrigt värmda jernstafvar insänkningar på vissa ställen i broderiet,
hvilka läto detta verka på samma sätt som en relief. 3 En annan allmän
benämning var opus acu pictum, ett väl förtjent namn, ty
medeltidsbroderierna äro ofta utförda på ett sådant sätt, att de med fog kunna
sägas vara ’målade med nålen’. Broderier med guld kallades äfven
aurifrigia.
Det ord, med hvilket man i medeltidssvenskan ersatte det moderna
broderi, är sænkt. 4 Ordet förekommer äfven i medeltidens norska,
dess härledning är mig obekant.
Broderier anbragtes under medeltiden helst på siden, under hvilket
man, då sidenet plägade vara mycket tunnt, lade ett foder af lärft;
när man ej hade store tillgångar, nöjde man sig med lärftet enbart.
Man broderade med silke, guld- och silfvertråd, i nödfall med lärftstråd.
1 Man får se opus plumarium tydas som fjäderbroderi, hvilket är orätt. Bock
anför en författare, som säger pluma vara liktydigt med nål, men äfven detta
torde få betecknas som ett misstag.
2 Man ser någon gång opus cyprense och opus anglicum uppfattas som namn på
broderier i allmänhet, derföre att såväl Cypern som England voro vida kända
produktionsorter. Denna uppfattning göres dock omöjlig af t. ex. följande
uttryck: fem broderier (aurifrigia), af hvilka tre äro af opus cyprense, en af opus
anglicanum o. s. v.
3 Bucher har (Reallexicon der Kunstgewerbe) antagit Rocks förklaring. När Bucher
skiljer mellan opus anglicanum och opus anglicum och på det förra tillämpar
Bocks, på det senare Rocks förklaring, torde han få anses gå väl långt i sär-
skiljande.
Jfr casula aurifrigiata facta opere plumario, quod vulgariter [på modersmålet]
dicitur sænkth (1285), coopertorium domini totum stratum perlis, dorsale de
opere polimito cum ymaginibus (1344), — — altarabrun medh huitom perlom
giordhæ, huwuþ lin sænkt medh gul oc perlom, altarabrun medh gripum af gul oc
silkæ, cet fuld [fullt] par klæþæ grønt oc blat, strøt medh dyurom af gul (1326).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
