Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 2. Handverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
572 PERLSTICKARE.
trådar hölja snörena b och c, d och e, f och g o. s. v., nästa grupp
snören a och b, c och d, e och f o. s. v., den tredje gruppen, liksom
den första, b och c o. s. v.
Det hände ibland, när man i broderi framställde en stor figur, att
man icke broderade hans klädnad, utan bildade den af tygstycken (siden),
som sömmades fast på bottentyget — en åtgärd, som var helt naturlig,
då hela broderiet bestod af sammansatta bitar. Simplare dukar,
använda som mattor eller himlar och ämnade att ses på större afstånd
sömmades af olikfärgade yllestycken, som bildade qvadrater, hvar och
en med en figur i midten.
Mot slutet af medeltiden sträfvade ’stickaren’ alltmer efter att täfla
med målaren, i det han frambragte rika bildgrupper, med många figurer,
fin teckning och god färgsammansättning. De yppersta arbetena af
detta slag tillverkades i de nederländske städerne, hvarest
konstfärdigheten i högsta grad främjades genom det burgundska hofvets
praktlystnad. I grefve de Labordes vigtiga källsamling för studiet af littera-
d. 11 g
1.
y;
314. Guld- 315. Guldtrådsbrodori 316. Flochsilho mod 317. Guldbroderi med
trådsbroderi med snöreunderlag näststygn. understoppning.
med näst- och näststygn.
stygn.
turens, konstens och slöjdens historia under 1400-talet i det burgundiska
hertigdömet 1 omtalas för Filip den godes och Karl den djerfves tid
mer än tretio perlstickare (brodeurs). Alster af denna skola äro dess
bättre icke sällsynta i Sverige.
När man blifvit van vid att se broderiet täfla med målarekonsten,
tog man ett nytt steg i en beklaglig riktning: man ville låta denna
slöjd täfla äfven med skulpturen. För sådant ändamål lades å den yta,
som skulle upptagas af en bild, linneklutar m. m., hvilket allt så godt
sig göra lät, modellerades och derefter öfverkläddes med tyg. Men
det var omöjligt att göra modelleringen god och framför allt var den
stoppade massan underkastad förskjutningar, som läto de goda
proportionerna, i fall sådana från början funnits, försvinna. Alster af denna
riktning finnas, som väl kunna kallas välmenta, men icke desto mindre
äro vedervärdiga.
Fig. 314—317. Efter original i Statens Historiska Museum.
1 Les ducs du Bourgogne. Etudes sur les lettres, les arts et l’industrie pendant le
XV:e siècle et plus particulièrement dans les Pays-Das et le duché de Bourgogne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
