- Project Runeberg -  Sveriges medeltid : kulturhistorisk skildring / Första delen /
584

(1879-1903) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 2. Handverket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

584 SMEDER.

marenborst kläde, d. v. s. kläde från Marienburg i Preussen. Äfven i
Lybeck hade lappskräddarne (de oltbotere der schroderer) rätt att sy
nya plagg af vissa simplare tyg.

SMEDER. FABRI. KNIFSMEDER. KLENSMEDER. HARNESKMAKARE.
PANSARMAKARE. HANDSKESLAGARE. PLATASLAGARE. SVÄRD-
SLIPARE. GLADIATORES. SPORRSMEDER.

Rubriken visar, huru man inom smedsembetet var benägen att
specialisera arbetet. De uppräknade namnen tarfva i allmänhet icke
närmare upplysningar. Plataslagare voro icke plåtslagare i ordets
nuvarande mening, utan hade till uppgift att smida harnesk (plata).
Handskeslagare — en sådan omtalas i Stockholm år 1388 — gjorde
stålhandskar för stridsbruk.

Smeder, utan inskränkande tillägg till namnet, smidde i allmänhet
större saker, såsom skeppsankare, murankare, dörrjern, yxor, men der-

jämte äfven hästskor, söm och spik (enbrädes-,
tvem!
1.1

brädes-, skeppsspik) samt helt visst en mängd andra
saker, såsom jerndörrar och jernfönster, spjäll,
stekspett, stekpannor. Knifsmederne arbetade knifvar och
svärd. Svärdsliparne och svärdfäjarne hade blott att
putsa svärden och förse dem med skidor.
Klensmeder synas hafva varit en gemensam benämning
på lås- och sporrsmeder.

1. 1 Låsen voro af mycket olika slag. I
Helgalekamal gillets räkenskaper talas om lås med utanläse och
llL) innanläse (portlås), stugulås med en regel, stegerhus-

lås, som voro temligen simpla, springelås för bodar,
kist- och skrinlås. Stockalåsen, såsom varande helt
af trä, måste helt visst tillverkas af snickaren.

Mången svensk kyrka har ännu medeltidslås bevarade, som efter
århundradens bruk ännu äro användbara: stora lås med stora nycklar
och enkla, med vanligen prydliga beslag kring nyckelhålet. Många
hänglås hörande till medeltiden, hafva äfven hittats i vår jord. Jag
hänvisar till s. 145 samt till W. Bergs beskrifning om fynden på
Ragnhildsholmen, ur hvilken jag lånar fig. 329, eftersom jag i det föregående
ej af ildat någon nyckel af detta slag.

Enligt Stockholmssmedernes skrå af år 1479 skulle hvart
smedsarbete förses med mästarens märke. Sannolikt blef denna föreskrift
sällan åtlydd.

Äfven smeder måste genom sitt arbete komma i nära beröring med
andre handverkare och beröringen torde väl stundom hafva ledt till kolli-

329. N1 johel af jern.

Fig. 329. Efter original i Statens Historiska Museum, funnet i Ragnhildholms
fäste.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 4 11:11:13 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medeltid/1/0602.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free