Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 2. Handverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
586 SÄJAREMÄSTARE. TUNNBINDARE.
svenska kyrkor, voro arbetade af snickarne. Ett sådant skåp från
1500-talet, tillhörigt Vermdö kyrka, uppgifver sig vara tillverkadt af en
snickare i Stockholm.
STICKARE, TRÖJSTICKARE
omtalas någon gång. Vi få ej af namnen förledas att tro, att desse
handverkare sysselsatte sig med hvad vi nu kalla stickning, ty denna
konst är uppfunnen först efter meðeltidens slut. Att sticka är på
medeltidens språk brodera (jfr perlstickare), och hade stickaren till uppgift
att med fin sömnad pryda af andre handverkare förfärdigade föremål,
remtyg, skor eller kläder. Stickareembetet var icke vanligt under
medeltiden, hvadan de i Sverige förekommande handverkarne af detta namn
torde hafva varit förbundne med andra.
SÅJAREMÄSTARE.
Säjaremästare d. v. s. urmakare omtalas i Arboga stadsbok för år
1452. Så få måste handverkare af detta slag hafva varit, att de ej
kunnat bilda ett eget embete. Den lärdom, som tillverkandet af ett
ur kräfde, gjorde säjaretillverkningen till ett yrke lämpligt för
klosterbröder. 1
TUNNBINDARE. FATMAKARE. DOLEATORES.
I det föregående är taladt om det keramiska arbetets låga
ställning i Sverige under medeltiden, hvilket så vida kan väcka vår undran,
som man under hednatidens alla perioder tillverkade lerkärl. I
kärltillverkningen finnes en grundväsentlig skilnad mellan den antika verlden
och Europa norr om Alperna. Laggkärl voro för antiken okända.
Deremot omtalas i den karolingiska tidens urkunder icke en enda gång
lerkärl, men väl kärl af trä, stundom jernbandade. 2 Att i Norden
laggkärlen gå långt tillbaka inom den tid, då man tillverkade lerkärl, är
visst; de förekomma i grafvar från bronsåldern, från de tidigare och
från den senare jernåldern.
År 1579 anmälte tunnbindareembetet i Stockholm för statens råd,
att dess skrå var ’förnött och eljes illa faret, emedan hon var på papper
skrifven’, och bådo, att rådet ville medgifva omskrifning på pergament.
Detta medgafs, emedan artiklarne voro staden och tunnbindareembetet
nyttiga och gagneliga till att hålla god ordning och politie vid makt.
De stadgar, som då omskrefvos, äro emellertid till formuleringen så
olika de äldre, att jag befarar, att åtminstone omfattande
redaktionsförändringar, kanske äfven förändringar i sak företagits.
1 Jfr vidare bok 5, der medeltidsuret i Uppsala domkyrka kommer att omtalas.
2 Inama-Sternegg, Deutsche Wirthschaftsgeschichte del 1, s. 425.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
