Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 3. Handeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
598 MARKNADER.
hafva marknaderne mycket besökte och valde af denna anledning för
dem sådana tider, då folk äfven i öfrigt samlades å marknadsorten.
Folk kom till de större marknaderne från aflägsna håll — det heter
i ett bref af år 1502, att det året fanns vid distings marknad i
Üppsala ganska mycken allmoge af alla landskap. Det kundce derföre vara
nyttige att hafva marknader å närliggande orter den ene tätt efter
den andre, så att de, som voro stadde å färdvägar, kunde begifva sig
från marknad till marknad. Då riksföreståndaren år 1497 hade utlyst
ett möte till förste söndagen i fastan, anmärkte erkebiskop Jakob, att
denna tid vore för somliga olämplig för de två marknaders skuld,
samtingen (i Strängnäs) och distingen, som falla i samma vecka. Å
andra sidan kunde det vara obeqvämt för en stad, som icke lika lätt
besöktes som Strängnäs och Uppsala, derest folk af marknader
annorstädes ungefär vid samma tid hindrades från besök. Jönköpings
borgare, som af gammalt hade marknad den hel. Francisci dag om hösten
och den hel. Antonii dag om vintern, erhöllo år 1506 tillstånd att, i
utbyte mot den senare, få hålla sin marknad tjugondedag jul, eftersom
det då ej hölls frimarknad i närheten.
Marknaderne voro naturligtvis af mycket olika betydelse. Somlige
voro afsedda allenast för den kringliggande trakten. Marknaden i Hjo
fick ej besökas af köpmän annat än från Vadstena.
Emellertid klagades till sist öfver marknadernes alltför stora antal.
Städernes ombud öfverlade rörande denna fråga år 1531, och framhölls
dervid, att köpenskapen i mången måtta är kommen af sin rätta lag
och förderfvas årligen mera, till en del deraf att allt för månge
marknader finnas. Marknad hålles nästan i hvar kyrkmessa, hvaraf städerne
i grund förderfvas. Landsköpmän och andre, som drifva oredlig handel,
hafva alla de varor borta, som köpstadsmännen skulle förkofra sig af.
Slutet blef en föreskrift, att allenast följande marknader få besökas af
främmande köpstadsmän: distings i Uppsala, tjugondedagens i
Enköping, den hel. Henriks i Örebro, samtings i Strängnäs, den hel.
Olofs i Köping, den hel. Martins i Vesterås, hvitasöndagens i
Lidköping, prestmötets i Skara, den hel. Laurentii i Lödöse, den hel.
Peters om sommaren i Tingvalla (Vermland), den hel. Laurentii i
Lödöse, den hel. Olofs i Skeninge, kyndelsmessans i Vadstena, den
hel. Francisci i Jönköping, den hel. Sigfrids i Vexjö och den hel.
Henriks, två dagars, i Åbo. Alle andre små marknader i städerne få
ej brukas af andre än städernes egne inbyggare. Den stad, som bröt
mot denna föreskrift, skulle böta 100 mark konungens ensak utöfver
den pligt, hvartill hvar marknadsbesökande var förfallen efter lagen. 1
År 1506 förbjödos borgarne i Malmö, Lund och Vä att besöka hvar-
andras torg med handelsvaror.
1 Om marknader jfr behandlingen af tullen och penningeväsendet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
