Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 3. Handeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SJÖRÖFVARE. 607
skulle förföljas. Desse sjöröfvare voro slottshöfdingar, och k. Valdemar,
som gerna ville komma i besittning af deras slott och som för öfrigt
var angelägen om hansans vänskap, slöt år 1341 med de fem nyss
uppräknade städerne ett mot sjöröfvarne riktadt förbund. Åren 1341—
1343 hade k. Magnus fejd med hansan, men sjöröfveriet fortfor efter
krigets afslutande. Af omtanke för friden, ’som inncebär allt godt’,
ingick k. Magnus år 1344 en öfverenskommelse med de fem städerne,
att man skulle till handelns betryggande och sjöröfvarnes utrotande
låta utlöpa en flotta af tolf kuggar, af hvilke konungen skulle ställa
sex. Hvilka verkningar denna utrustning hade, kan nu ej utrönas.
Under den närmaste tiden voro förhållandena i Norden fredliga.
Allenast k. Magni ryska krig vållade olägenheter för handeln
derigenom, att han naturligtvis i denna fordrade sådana inskränkningar, att
icke hans fiender försågos med krigsförnödenheter. Med vilkor att
denna fordran respekterades, medgaf han år 1349, att städerne äfven
under kriget fingo handla på Gotland, Reval, Riga och Pernau, men
möjligen gjorde han under fälttåget sådana upptäckter, att han fann
det lämpligt att bryta med hansan. Olägenheter uppstodo å ömse
sidor. Borgare från Kampen i Nederland öfverföllo cett skepp från
Visby, hvaröfver den senare staden bittert klagade, i synnerhet som
han ingalunda ansåg sig solidarisk med den svenske konungen och
hans politik. I början af hösten 1352 slöts ett stillestånd mellan Sverige
och Lybeck, hvilket sedermera vid sex tillfällen förlängdes, alltid på
mycket korta tider, till dess år 1361 förklaring gafs, att alla tvister
mellan Sverige—Norge och Lybeck voro fullkomligt bilagda. Det är
uppenbart, att den osäkra ställning, som skapas genom en rad på idel
korta terminer förlängda stillestånd, måste för handeln hafva varit föga
bättre än öppet krig. Dessutom hade från och med år 1358 öppet
krig tidtals förts mellan Sverige och Danmark. Sverige hade faktiskt
förlorat Skåne, k. Valdemar hade satt sig i besittning af Gotland.
Denna våldsgerning framkallade krig mellan hansan och Danmark.
Fientligheterna upphörde först år 1369. Så knöto sig till hvarandra
hinder efter hinder för handelns utveckling.
Under fejden mellan Albrekt och Magnus, intill dess den senare
blef fånge, voro hansestäderne neutrale, hvilket likväl icke innebar
skydd för deras fartyg. Hr Torkel Erengislesson, höfdinge på
Varberg, tog år 1363 i Ny-Varbergs hamn ett skepp, hvars varor
uppskattades till något öfver 1,000 lybska mark, följande året tog han ett
annat skepp, hvars frakt uppskattades till mera än 1,200 mark. Hr
Narve Ingevaldsson, höfdinge på Bohus, tog år 1366 i Marstrands hamn
ur ett tyskt skepp varor till ett värde af mer än 1,500 mark. Han
och andre, bland dem halländingen Axel Kettilsson till Hjuleberg,
uppbragte i samma hamn ett skepp, som var på väg till Bergen. År 1367
togo flere k. Håkans länsmän, anförde af hr Torkel Erengislesson, 49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
