Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 3. Handeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SJÖRÖFVARE. 615
vilkor låta fridsstörarne njuta skydd inom svenskt område. Lybeckarne
sände ut örlogsskepp. Ett med sjöröfvare bemannadt fartyg, som för
biskopens af Roskild räkning seglade till Gotland, blef, sedan
besättningen gjort sig skyldig till öfverfall och plundring, af Lybeckarne
taget och en del af manskapet aflifvades. Af harm häröfver lät
konungen under höstmarknaden vid Skanör och Falsterbo fängsla alle
Lybeckare och lägga beslag på all dervarande lybsk ecgendom.
Fredsunderhandlingar fördes i Lybeck och seqvestern upphäfdes, men så
snart konungen antog, att hans ombud hade lemnat hansestadens
område, förnyadc han trolöst seqvestern och lät kaperiet fortgå. Hr
Sten tillät då, med riksrådets bifall, att Lybeckarne fingo upptaga
pundtull 1 af alla svenska skepp, som kommo till Lybeck.
Vi få icke föreställa oss, att det endast var de nordiska rikena
eller de nordtyske furstarne, som sände ut kapare. Under k. Hans’
fejd med Svenskarne i början af 1500-talet trädde Lybeckarne å Sveriges
sida. De sände dervid ut icke allenast krigsskepp, utan hyrde eller
lånade äfven ut några stadens fartyg åt enskilde, som erhöllo
kaparebref för att anfalla Danskarne och deras bundsförvanter Holländarne.
Rådmän, åldermän för gillen m. fl., utrustade skepp, somlige hade flere
skepp ute. En lybsk borgare sände år 1511 sina skepp tre gånger till
Stora Bältet, der de uppfångade i det närmaste 40 danska fartyg, hvilka
dels uppbrändes, dels med full last fördes till Lybeck, hvarest vinsten
delades mellan redare, kapten och besättning. 2
Sjöröfveriet förekom ända intill medeltidens slut. K. Gustaf
omtalar i ett bref af år 1525, att ett sjöröfvareskepp uppehöll sig i
Stegeborgsskären — således i närheten af ett kongligt fäste — och hade
der uppbringat flere skutor från Finland och Söderköping. År 1524
var tillståndet i Östersjön ytterst betänkligt: hr Sören Norby låg på
Gotland och förde krig i främsta rummet för egen räkning. Peder svart
uppgifver, att han — liksom tidigare vitaliebröderne kallade sig
Guds vän och all verldens fiende, att han lät sina många fartyg
upptaga alla köpmansskepp, som kommo i deras väg, lybska, vestfaliska,
holländska, skotska och engelska. Hälften af lasten fick besättningen,
hälften tog han sjelf. De tomma skeppen fingo egarne igen, med
tillsägelse, att de voro välkomne åter med mera slikt.
Utom de olägenheter, som vållades af dåliga samfärdsmedcel,
naturliga farligheter samt tidehvarfvets omilda vanor och våldsamma,
rättstrotsande lynne, hämmades handeln af hvarjehanda åtgärder, som tidens
finanspolitik fann nyttiga och nödiga.
1 Om pundtullen lemnas i det följande närmare upplysningar.
2 Pauli. Lübechs Mangeld und Capernesen (1875).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
