Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 3. Handeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
PUNDTULL. 623
En tullafgift infördes af hansan, som, då den äfven i någon mon
upptogs i Sverige, bör här omtalas, den s. k. pundtullen eller
pundgälden.
Under tider, då sjöröfvare eller fientliga flottor inkräktat hafvet,
funno hansestäderne det nödigt att upptaga en extra tull till
bestridande af försvarskostnaderna. Han måste hafva känts ganska
obehaglig; då de för tillfället rådande farorna gjorde all segling till ett
vågspel, måste den, som det kanske lyckats, efter en allvarlig
sammandrabbning med fridsstörarne och efter förluster af hvarjehanda slag,
att komma till hamnen, der erlägga en extra afgift. Visserligen skulle
denna användas till underhållande af fredsskeppen, men deras nytta
kunde ganska ofta med skäl vara tvifvel underkastad.
Redan år 1361, under hansestädernes första krig med k. Valdemar
atterdag, hade till krigskostnadernas betäckande en afgift upptagits af
köpmannavaror. Då städerne på den store hansedagen i Köln år 1367
slöto det mäktiga förbundet mot samma konung, som så illa hade
hållit en ett par år förut sluten fred, att, såsom Lybeck skrifver till
påfven, köpmännen i öster, vester, söder och norr måste skria mot en
sådan konung, beslöto de att åter utkräfva en sådan tull, som skulle
erläggas med en grot 1 för vara, som hade värde af ett pund grot (d. v. s.
5/12 2). Af denna proportion erhöll afgiften namn af pundtull. Jämte
köpmannen skulle skepparen erlägga pundtull för sina varor, utom för
sådana, som kunde räknas till provianten, dessutom för
passagerareafgifterna och för skeppets värde half tull (5/24 %). Äfven i Skåne
och i Visby, till och med i Kalmar uppbars denna tull. 2
Pundtullen uppbars såväl af borgarne i de städer, hvilke tillhörde
Kölnförbundet, som af främmande, och erlades antingen när ett skepp
gick ut från någon af städerne eller från annat håll kom till någon
af dem. Den som erlagt sin afgift erhöll af stadens skrifvare ett qvitto,
försedt med stadens sigill. Så många qvitton måste utlemnas — i
Lybecks arkiv förvaras i närvarande stund omkr. 1,900 — att de med dem
sysselsatte skrifvarne behöfde, för att icke onödigt uppehållas, ett eget
sigill. Nya sådana hafva bevisligen blifvit i flere städer för tillfället
anskaffade, äfven gjorde man sig små sigill, kallade signa och så godt
som aldrig använda på andra handlingar än dessa qvitton. Det ser
nästan ut, som om man äfven när behofvet i en stad icke manade dertill
lät göra sig ett nytt signet, för att icke vara sämre än de andra. Så
t. ex. har man i Kalmar, hvarest helt visst icke många qvitton
utfärdades — allenast fem äro i behåll — den 10 juli 1368 beseglat med
ett gammalt sigill, men tre dagar derefter med ett, som uppgifves vara
1 Om grot jfr i det följande kap. 6. Tullsatsens förhållande till varans värde
lämpades efter de i de olika städerne använda myntsystemen, och blef
derigenom tullen något lindrigare i de östre städerne (i Lybeck 25/72 ”.).
2 Jfr Mantels, Der im Jahre 1367 zu Köln beschlossene zweite hanseatische
Pfundzall, i hans Beiträge xur lübisch-hansischer Geschichte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
