Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 3. Handeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
622 PÅLAGÄLD O. D.
för Götaholm heter det, att de nye stadens borgare — förmodligen endast
de besutne — skola vara tullfrie ’såsom i Stockholm och andre svenske
sjöstäder.’ Desse besutne borgare hade således småningom, jag vet
icke när, erhållit tullfrihet. År 1486 medgafs för så väl ut- som
inländske köpmän att vara tullfritt i Kunghäll å den marknad, som der
hölls å aposteln Pauli omvändelsedag (den 25 januari). Om afgifterna
vid marknader i allmänhet saknas dessvärre alla upplysningar.
De tullar, som vi hittills omtalat, gällde in- och utförsel af varorna.
I Danmark, således äfven i de danska landskap, som nu äro svenska, 1
erlades af främlingen, för att få handla, en särskild afgift, s. k.
torgörtug, hvilken, såsom namnet angifver, erlades med en örtug af
gällande mynt. Då en motsvarande afgift erlades i de tyske städerne,
torde vi vara berättigade att anse henne äfven hafva förekommit i de
svenske, ehuru det icke lyckats mig att finna intyg derom. Särskildt
vid årsmarknaderna torde en sådan afgift hafva förekommit. 2
I sammanhang med tullarne måste vi omtala vissa afgifter, som i
någon mon motsvarades af fördelar för dem, som erlade dem, ehuruväl
desse fördelar i många fall gällde staden mera än de till honom
kommande köpmännen.
I Stockholm, liksom i de nordtyske städerne, och helt visst äfven
i andre svenske städer — uppbars en pålagäld, som berättigade
skepparen att lägga till vid den på pålar rundt omkring staden uppförda bron,
å hvilken varorna skulle urlastas. Stadslagen omtalar äfven inkomster
af klädeshuset, i hvilket vissa varor skulle införas, och vågen, i hvilken
vissa varor skulle vägas, hvilka inkomster skulle delas jämnt mellan
konungen och staden (konungabalken kap. 28 och 22). I Stockholm
hafva dessa afgifter odelade tillfallit staden. I privilegierna af år 1529
heter det, att staden eger, såsom af gammalt, vågen och klädeshuset,
om de det upptaga vilja. Redan år 1457 svarade k. Karl hansestäderne,
som klagade öfver nya tullar och ’hallen’ (helt visst klädeshuset) i
Stockholm, bland annat, att hallen i Stockholm står i stadslagen
beskrifven efter gammal sed och att stadens råd hade anhållit af konungen
att få njuta sin beskrifna rätt; ingen kunde bevisa, att konungen af
henne haft en enda penning. 3 Andra afgifter af enahanda art får jag
tillfälle att omtala i sammanhang med skildringen af de stora
höstmarknaderna i Skåne.
För upptagande af tullen användes en tullskrifvare. 4 Tullboden
i Stockholm låg vid Jerntorget.
1 Om tullförhållandena i Skanör, Falsterbo och Malmö ämnar jag i det följande
meddela några upplysningar.
2 Om de tyska förhållandena jfr Falkes i det föregående anförde arbete.
3 Hadorph, som tryckt konungens skrifvelse, öfversätter felaktigt ’halle’ med
’uppehållsdagar’.
4 I Götaholm skulle tull uppbäras af tullskrifvaren samt magistraten, men detta
torde hafva berott derpå, att en del skulle användas för stadens bästa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
