Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 3. Handeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HANSANS UTBILDNING. 639
Fredrik II som k. Henrik III af England, hvilken år 1267 tillät den
fjärran liggande Östersjöstaden att i London bilda en egen hansa, vid
sidan af den kölniska. Som Lybeck i sin hansa kunde upptaga
borgare från andre städer, låg för det vägen öppen till vinnande af en
förherskande ställning. Hamburg hade föregående år fått samma rätt.
Af ännu större, af grundläggande betydelse blef föreningen mellan
de i Visby sammankommande köpmännen från olika tyske städer. Under
det i Tyskland enskilde städer stundom för tillfället slöto sig samman
till gemensamt försvar, uppkom här, på Gotland, en vida närmare och
varaktigare förening, som gick ut på främjandet af städernes vigtigaste
gemensamma intresse, handeln. I utlandet glömde man lätt de otaliga
små misshälligheter, som i hemlandet söndrade sinnena, i utlandet kände
man ständigt och kraftigt behofvet af sammanslutning, derest man ville
med framgång uträtta något. Den på Gotland bildade föreningen
återverkade på förhållandena i hemlandet, icke blott derigenom att de
gemene köpmännen utfärdade befallningar för hemlandets städer, hvarpå
jag nyss meddelade ett exempel, utan ock genom den
gemensamhetskänsla mellan sjelfve städerne, som tanken på deras i utlandet
samverkande söner måste väcka. K. Valdemar atterdags hänsynslösa
uppträdande under 1300-talets senare hälft och det tvingande behofvet att
med samfälda krafter möta detta bragte de tidigare uppkomna
tendenserna till full verklighet och kraft. Det i Köln år 1367 afslutade
förbundet gällde visserligen direkt uppträdandet mot Danmark, men
dess verkningar gingo mycket djupare. Äfven Tyskarne på Gotland
voro representerade i Köln, hvarest deras ombud lofvade, att de skulle
efter bästa förmåga bidraga till kriget. 1 Den tiden räknades dock
Gotland och Visby såsom hörande till k. Valdemars rike. Ju närmare
moderstäderne slöto sig samman, desto mer trädde ’de gemencec
köpmännen’, det af gammalt på Gotland uppträdande utskottet, om vi få
begagna ett sådant uttryck, i bakgrunden: dess rol var utspeld.
De städer, hvilke i följd af gemensamma intressen slöto sig
samman till det förbund, som kom att utöfva ett så stort inflytande på
norra Europas öden, voro spridda öfver ett mycket vidsträckt område.
Känslan af sammanhörighet kunde icke vara lika stark hos alle: de
närmare hvarandra, vid samma haf, inom ett inskränktare område
liggande städerne, som tidt och ofta kommo i beröring med hvarandra,
hade sina speciela intressen att häfda och slöto sig derföre närmare
till hvarandra. En gruppbildning var helt naturlig. En sådan grupp
bestod af de städer, som företrädesvis drefvo handel på Nordsjön; för
den var Köln hufvudorten med en framskjuten förpost i London. En
annan grupp bildade de städer, som i närmaste hand sysselsatte sig
med handeln på Östersjön ; främst bland dem stod i början Visby med
en framskjuten förpost i Novgorod. Så stor kändes under en tidig
2 Schäfer, Die Hansestädte und h. Waldemar s. 432.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
