Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 3. Handeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
638 HANSANS UTBILDNING.
han kunde besegla sådant, som gällde hans borgare.’ Det ser ut, som
om Visby hade i viss mon öfverskridit sin befogenhet.
Den af omständigheterna framkallade sammanslutningen mellan de
tyske städernes borgare, som uppehöllo sig i Visby och deltogo i
Östersjöhandeln, var af en genomgripande betydelse. ’De gemene
köpmännen’ uppträdde med stor myndighet, de utfärdade till och med
befallningar, efter hvilka städerne sjelfve fingo rätta sig. Med anledning
af ett i närheten af Reval föröfvadt strandrof ålägga ’de gemene
köpmännen’ de särskilde städerne att vidtaga åtgärder till förebyggande
af dylika odåd samt att till ’de gemene köpmännen’ d. v. s. till Visby
insända de böter, som vrakplundrarne kunde komma att erlägga; den
stad, som icke iakttoge detta, skulle utstötas ur förbundet. 1
Då den svenska medeltidshandelns historia i så väsentlig mon är
detsamma, som den hanseatiska handelns historia torde det icke få
anses som en afvikning från ämnet, om jag här lemnar en kort
redogörelse för hansans uppkomst, så mycket mindre, som förhållandena i
Visby dervid varit af så stor betydelse.
Uppkomsten af det hansiska städerförbundet, anmärker dr
Koppmann, beror på en samverkan af två moment: föreningen mellan tyske
köpmän i utlandet — denna kallades hansa i ordets äldre mening —
och förbindelsen mellan tyske städer i hemlandet.
Den gamle grundsatsen, att främlingen var rättslös i det land han
besökte, framkallade, såsom redan framhållits, bemödanden att genom
privilegier vinna det skydd, som man ej hade i lag, men han
framkallade ock med nödvändighet sammanhållighet mellan de från samma
håll komne köpmännen, hvilke ville hafva sina inbördes förhållanden
reglerade efter hemlandets lagar. Mellan de olike städernes rättsvanor
och stadgar förekommo visserligen skiljaktigheter, men dessa kändes
dock obetydliga inför den främmande rätten i ett främmande land och
kunde icke i detta lägga hinder i vägen för en sådan sammanslutning
af alla dem, som talade tyskt tungomål. De i början isolerade
köpmännen blefvo på detta sätt ’de gemene köpmännen’ d. v. s. köpmännen
med gemensamma intressen. Tidigt uppstod i London en förening af
tyske köpmän, bland hvilke Kölnarne intogo det främsta rummet; vid
sidan af desse uppträdde köpmän från städer vid eller innanför
Nordsjöns strand, t. ex. från Dortmund, Soest, Münster och Hamburg. Köln
hade rätt att i London hafva en hansa (förening) af köpmän, i hvilken
den mäktige staden vid Rhen tillät borgare från andre städer i
nordvestra Tyskland att inträda. På samma sätt hade Brugge en egen hansa
i London, i hvilken köpmän från andre flandriske städer upptogos.
Det hastigt uppblomstrande Lybeck önskade äfven få andel i den
förmonlige handeln i London, men Köln och dess vänner sökte förebygga
detta. Lybeck förstod dock att för sina intressen vinna såväl kejsar
1 Hanseatisches Urkundenbuch del 1, s. 1024.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
