Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 3. Handeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NOVGOROD OCH HANSAN. 645
fallit rådet i Lybeck, då det fordrade, att de Gotland och Novgorod
besökande köpmännens friheter och rätt skulle förläggas till Lybeck
och förvandlas till lybsk rätt; det är väl värdt eder klokhet att
minnas, att edre förfäder i uråldrig tid till Novgorod infört dessa
friheter, hvilka af gammalt enhälligt varit iakttagna af alle köpmän såväl
i Novgorod som på Gotland. Bj heller kan det vara öfverensstämmande
med köpmännens fördel, att den, som befinner sig i Novgorod eller på
Gotland, skulle, för att få sin rätt bestämd, med qvarlemnande af all
sin egendom, begifva sig till Lybeck.» Äfven Riga förklarade sig för
Visby, men icke mindre än tjugofyra städer lemnade i skriftliga
förklaringar bifall till Lybeckarnes påstående. 1 I brefvet från Visby till
Osnabrück ligger förmodligen en vink om ett dubbelt motiv, som
bestämde Lübeckarnes uppträdande i denna sak: dels ville de vinna
insteg på bekostnad af Visby, dels ock utplåna spåren af det urgamla
vestfaliska inflytandet vid Östersjön, på det Lybeck skulle blifva allena
rådande. Det var sex år senare, som Lybeck uppträdde mot Visby i
den förut omtalade sigillfrågan.
Genom dessa intriger blef Visby likväl icke helt bortträngdt från
sin tidigare maktställning i förhållande till Novgorod; det uppträder
fortfarande, men jämte Lübeck, såsom beherskande förhållandena
derstädes. ’De gemene köpmännens’ tid var förbi, de två städerne hade
öfvertagit den direkta ledningen af de ryska angelägenheterna. De till
Novgorod farande köpmännen fingo ej längre sjelfve utse ålderman för
halfåret, utan tillvällade sig Lybeck och Visby rätten att tillsätta
styresman för den novgorodska kolonien. 2 Åfven i andra afseenden utöfvade
Lybeck och Visby sin myndighet. År 1294 gjorde de hos konungen
af Danmark hemställan om handelsfrihet i hans land för alle köpmän,
som drefvo handel på Östersjön. År 1361 ordnades förhållandena i
Novgorod af ombud från de två städerne, vid hvilket tillfälle förklarades,
att beslut fattade af köpmännen i Novgorod saknade gällande kraft, så
vida de icke hade blifvit godkända af Lybeck, Visby, Riga, Reval och
Dorpat — således gjordes i detta fall en eftergift för de närliggande
lifländske städernes anspråk.
På en hansedag i Lybeck år 1363 bestämdes, att åldermannen ej
behöfde tagas från Lybeck eller Visby, utan kunde dertill utses en
man från hvilken hansestad som helst och hans embetstid skulle räcka,
så länge han stannade i Novgorod. Men om de valde sålunda kunde
1 I dessa skrifvelser påstås, att hvad Lybeck begärde, ej innebar mera än ett
stadfästande af ett gammalt bruk, en uppgift, scem torde få anses ej vara fullt
exakt. Om detta ärende se Koppman, Hanserecesse del 1 s. 30. ÅÄnnu år 1373
omtalas, att beslutet om vad från Novgorod till Lybeck fattats mot
Gotländingarnes bestridande. Koppman, Hanserecesse del 2, s. 78.
2 I ett skrå för Novgorod af år 1346 (Sartorius, Urkundenbuch s. 275) heter det:
»dlen oldermann scolen keysen de gene de van den steden vt ghesant werden
— — des hoves olderman sal men keysen to ener tid van Lubeke, tor anderen
tid van Gotlande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
