Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 3. Handeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HANSANS HANDEL. 655
och hennes handel. 1 Vi skola nu se, huru företagsamhet, utgången från
ett nordligt område, banade vägar, hvilkes ändpunkter sammanföllo
med dem, som utmärkte gränserna för den sydländska företagsamheten
i merkantilt hänseende.
De två hansestäder, som hade den största betydelsen för Sverige,
voro Lybeck och Danzig. Det saknades ingalunda giltiga skäl för
Sverige att söka underhålla förbindelser med båda desse städer, ty
i handelsafseende sträfvade de efter mycket olika mål. Lybeck ville
vinna herraväldet på Östersjön, Danzig åter egnade sig mera åt
storhandeln på aflägsnare orter. Att denna olikhet i syfte föranledde för
de två städerne olika förhållanden till de politiska frågorna i Norden,
har jag redan haft tillfälle att antyda.
Som ordinarie gräns för de hanseatiske köpmännens färder åt vester
kan sättas Bretagne, dit man ofta for med stora flottor.
Vinningsbegäret dref dock modige sjömän att våga sig ut på ännu längre färder,
churu de under dem lupo faror af hvarjehanda slag: den spanske sjön
anses ännu i dag icke vara att leka med, till de svårigheter naturen
reste i de fredlige sjömännens väg, kom under medeltiden den osäkerhet,
som vållades af engelske och spanske sjöröfvare. Med Lissabon
underhöll Danzig ganska lifliga handelsförbindelser, förnämligast för att
få salt; den portugisiska regeringen såg gerna, att de långväga
främlingarne införde timmer, lämpligt för skeppsbygge. Under det man i
Portugal behandlade de tyske köpmännen med vänlighet, rönte desse
deremot i Spanien vanligen ovilja; när der någon gång privilegier
unnades dem, sträckte de sig icke synnerligen långt. Då hansans
köpmän kunde få hvilka spanska varor som helst i det spanska kontoret
i Brugge, måste angelägenheten att anknyta fredliga förbindelser med
Spanien hufvudsakligen hafva berott på begäret att under färder till
andra land hafva trygghet för spanske kapare.
Vigtigare voro förbindelserna med Frankrikes vestkust. Man for
någon gång till Bordeaux, oftare till la Rochelle, utskeppningsort för
de innanför liggande vinlanden, och Brouage (Brovase, Brovasie eller
Borvasie), en saltort mellan Bordeaux och Rochefort, oftast till Baye,
en nu oansenlig hamn strax i söder om Nantes. Huru vigtig denne
handelsort var under medeltiden, framgår bäst deraf, att de med salt
lastade skepp, som skarvis kommo från vesterhafvet, kallades i Sverige,
liksom i Tyskland, Bajflottor. 2 Inom norra Frankrike besöktes någon
gång hamnar i Bretagne, oftare orterne vid Seines nedersta lopp, Rouen,
Harfleur (Heringsflete) och Honfleur (Honychflor). Hvilka mått handeln
på norra Frankrike kunde antaga — Danzigarne fäste vid denne handel
1 För den hanseatiska handelns historia jfr Sartorii-Lappenbergs och Hirschs
förut anförda arbeten.
2 Att med Baje icke menas, såsom tidigare och i Sverige äfven efter år 1858
antagits, Biscaya-viken i allmänhet, utan orten Baye, har nämnda år uppvisats
af Hirsch.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
