Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 3. Handeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
664 SILLFÅNGST 1 ÖSTERSJÖN.
allenast af en smal remsa jord äro skilda från vallen. Allenast en del
grafstenar med tyska inskrifter i de båda kyrkorna, de rundade kullar,
som omsluta lemningarna af två fästen och de i jorden ofta hittade
medeltidsmynten röja, att desse städer fordom betydt något mera.
Som näringsmedel spelade fisk en ganska stor rol under
medeltiden, till en del beroende af den romerska kyrkans bud om långvarig
återhållsamhet från ätande af kött. De besvärliga förbindelserna gjorde
det ock önskligt att få födoämnen, som genom sin behandling, torkning,
rökning eller saltning, kunde gömmas för längre tider. Af alla fiskslag,
som kunde på sådant sätt användas, ansågs sillen vara det vigtigaste.
Sill fångades redan tidigt inne i den södra delen af Östersjön. På
Öland synes sillfisket af gammalt hafva varit ganska betydande, ty, enligt
ett trovärdigt vittnesbörd af år 1346 (DS nr 4118), infördes, när
kyrkorna på ön grundlades, bestämmelser om den silltionde, som till hvar
;
—7 ROÖ2 Z.
=
==—— — a —
E
333. Falsterbo kyrka.
§
SZEC—
—=—-—-
=
kyrka skulle gifvas af sockenborne. Öland var under den hedna tiden
en ganska betydande ort, denna omständighet och dess läge måste tidigt
hafva beredt kristendomen ingång. Också finna vi i de sparsamma
qvarlefvor och i de äldre teckningar af Ölands kyrkor, som blifvit till
vår tid bevarade, tydliga vittnesbörd, att redan 1100-talet här var
kyrkobyggandets tid. I den nyss antydda skrifvelsen af år 1346 uppräknas
de olika tiondebelopp, som plägade erläggas för hvart sillnät i de olika
socknarna. Att döma efter denna förteckning var det endast
inbyggarne å den södra delen af ön, som åtminstone i någon nämnvärd grad,
sysselsatte sig med sillfiske och vi torde deraf kunna draga den
slutsatsen, att sillen gick till vid öns södra hälft. Också öfverlät biskop
Fig. 333. Efter fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
