Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 3. Handeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SKANÖR OCH FALSTERBO. 667
dande skepp fick fritt urlastas, hvad man köpt fick man ock fritt föra
ut. Det nya myntet skulle komma i bruk från siste söndagen i
september. Ingen fick uppehålla sig på det lybska området utan tillåtelse
af Lybeckarne eller deras fogde. Någon krog fick ej hållas inom detta
område, men väl fick öl säljas stopvis. Om Lybeckarne gripit en tjuf,
fingo de föra honom bunden inför konungens fogde. Om någon på ljus
dag köpt ett djur (häst eller nötkreatur), hvilket sedan befunnits vara
stulet, var köparen fri från skuld. Bodarna ärfdes, så vida skatten
ordentligt erlades till konungen.
Den ene staden efter den andre erhöll privilegier af liknande
beskaffenhet. Det är onödigt att här redogöra för de vexlande
bestämmelserna.
De två städerne torde icke hafva varit så synnerligt stora. De
orten besökande hade ej sin verksamhet i dem, utan hade hvar stad sig
af konungen ett särskildt område anvisadt, kalladt fit (på latin vitta)
eller sittende. Gränserna utstakades och märktes med pålar eller kors
af trä, som voro försedda med den jordegande stadens vapen. För ett
par af dessa fit finnes storleken uppgifven. Preussarnes ökades år 1370
från det två år förut bestämda måttet till en yta af 800 alnars längd
och 290 alnars bredd. Den danske staden Århus fick år 1500 ett n.
af 100 alnars bredd och 200 alnars längd. Bodarna å båda sidor om
Hölviken ansågos tillhöra konungen, hvars fogde uppbar bodgäld och
annan konungens rättighet (1410) 1 Konungens fogde hade sin bostad
på ett område kalladt Knä, i norr om Skanör; detta område med
tillhörande mark uppläts år 1410 åt borgarne i Skanör till fägång under
tiden mellan 11 november och 29 juli, d. v. s. under den tid, då
främlingarne voro borta. 2
Det är naturligt, att medeltidens köpmän och öfriga personer skulle
vara angelägna att genom andliga stiftelser söka högre skydd för sina
företag. Nu finnas, såsom redan är nämndt, två kyrkor, en i Skanör,
en i Falsterbo. I medeltidens handlingar omtalas den danska kyrkan,
Rostockarnes kyrkogård, ett kapell på Preussarnes område (en gång
kalladt kyrka). År 1399 erbödo sig franciskanerne i Braunsberg att
bygga detta kapell. År 1519 uppmanade franciskanergardianen i Danzig
två bröder af samme orden att med första lägenhet fara öfver ill
Falsterbo för att sörja för de sig der uppehållande Danzigarnes själar,
i öfverensstämmelse med den inrotade sed, som blifvit andre städer
medgifven. Således torde äfven de öfrige städernes köpmän hafva
varit beledsagade af franciskanermunkar. Desse behöfde någon bostad
och det torde vara denna, som i en handling af år 1352 omtalas som
1 De inom parentes meddelade årtalen angifva åldern af den handling, i hvilken
jag funnit uppgiften. Ofta tillhör dock det meddelade en föregående tid;
årtalet angifver då endast stadfästelse- eller omnämningstiden.
2 I DS är vid ordet Kney onödigtvis satt ett frågetecken. Namnet Knävången
finnes ännu qvar. Schlyter tyder ’på Knä’ af misstag som ’på knä’.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
