Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 3. Handeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LASTNING. FÄRD. LOSSNING. 679
denna förordning kostade böter, till lika fördelning mellan målseganden,
konungen och staden, — utom varans förlust; mäktade någon ej erlägga
böterna, fick han arbeta för konungen och staden, hvilke för sådant
ändamål till målseganden utbetalte hans andel.
Mindre ofta torde en köpman haft tillfälle att befrakta ett eget
skepp, utan gemenligen måste man skeppa sina varor i andras skepp,
vare sig man dervid uppträdde ensam eller tillsammans med andra
lejde hela skeppet. Skepparcn synes haft fullmakt att göra upp dylika
aftal, vid hvilka, enligt Visby stadslag, fästepenning skulle erläggas.
I Visby skulle två rådmän öfvervara aftalet om ett skepps förhyrande.
Befraktaren var naturligtvis skyldig att bekosta varornas nedförande
till skeppets tilläggsplats. Der vidtog besättningens ansvar. Den skulle,
mot afgift af varornas egare, föra dem ombord, ’draga eller hissa dem’
medels en blockinrättning eller kran. 1 Sjömännen skulle för sådant
ändamål fästa tåget om varan; om derefter tåg, block eller hakar brusto,
tillkom det skepparen att hålla egaren skadeslös, hvaremot besättningen
fick ersätta skadan, om de låtit tåget slinta eller fäst hakarne illa. Taxan
för hisspenningarne gifver prof på de olika penningesorter, med hvilka
man under medeltiden rörde sig.
För hvar läst tunga varor —––-.–-.- 2 örtugar.
» hvar tire tyg 1
» hvart centner sane) —– 8 mark.
» hvar läst själtran.—.- 4 örtug.
3 engelska halfpenningar.
2 engelska penningar.
» packe på två tygstycken
» » » tre »
För upphissningen ur fartyget vid ankomsten erlades samma belopp
Den s. k. Visby sjörätt har andra föreskrifter. Besättningen var
skyldig att under resan kasta säden man hade ombord, för att han skulle
hålla sig frisk; för hvar läst råg eller hvete, som på sådant sätt
behandlades, skulle den hafva en grot. Samma belopp erlades för
urlastningen af en läst säd, 200 vågenskott, 100 knarrholt, ett fat aska, en
läst sill, en läst beck eller tjära. För sådana varor som urlastades med
tillhjelp af ett block erlades
för ett fat lin —.– 2 grot, för en tärning tyg – 1 grot,
» » halft fat lin – 1 » » ett stycke vin —––- 2 »
» en packe tyg – 2» » en pipa vin –- 1 »
Då fartyget kom in i hamnen, skulle det lägga till vid brobänken.
Skepp, som lågo vid denne och endast hade barlast, fingo draga sig
undan för att bereda utrymme. Om ankomsten skulle fogden
underrättas, som hade att komma med två vittnen, för att säga, hvilken del
af lasten han var hogad att köpa, och skulle den delen ligga för hans
räkning i tre dagar. Ombord eller å skeppsbron fick ingen försäljning
ske; från det förra förbudet voro dock undantagna korn, kalk, sill, själ-
1 Kranar funnos åtminstone i utlandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
