Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 3. Handeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KALK OCH KALKSTEN. 691
ytan. Ryktet om Gotlandsstenens förträfflighet spridde sig vidt
omkring, ehuru exporten icke synes hafva drifvits i någon stor skala;
annars hade en stens härkomst från Gotland icke i hvart särskildt fall
behöft, såsom en märklighet, framhållas. En runsten å Sveriges fastland
uppgifves i inskriften vara från Gotland. Enahanda uppgift förekommer
å en medeltidsgrafsten, som hittats i Norge. Bland exportartiklar från
Sverige till Danzig omtalas dels gothländische Schlosssteine, dels kalk,
hvilken senare vara i Preussen var så eftersökt, att andre städer ofta
utbådo sig tillåtelse att inköpa honom i Danzig, dit han kom direkte
från produktionsorten. Tillåtelsen gällde antagligen rätten att köpa
kalken direkte från importörerne. I Danzig såldes gotländskt kalk
icke i minut. På Bornholm finnes en märklig dopfunt af
Gotlandssten, efter inskriftens vittnesbörd arbetad på Gotland. ’Gullander stein’
och deraf beredd kalk förekomma i många af Wagriens kyrkor (i
Lybecks stift). 1
Kalksten utskeppades antagligen icke endast från Gotland. Åren
1550 och 1551 utfördes kalksten från Öland, och det är icke
tänkbart, att man först efter medeltidens slut skulle hafva upptäckt den
öländske kalkstenens lämplighet som exportartikel. ’Anstrack, säger
Forssell, är också en i Kalmar förekommande exportartikel, som
hemtades från Öland, som mättes i alnar och som, efter hvad namnet
antyder, är något slags sträcksten, huggen till byggnadsbruk’. Jag
vågar icke antaga namnförklaringen. Anstrack, om ordet så skrifves,
är uppenbarligen hvad man i utlandet kallade astragus, i Danmark
astrag, på nutidens tyska Estrich; namnformen astragus är en
förvrängning af ostracus, jfr det grekiska ostrakon. Ordet användas för
att beteckna stenläggning i allmänhet, men särskildt ett stengolf.
Arent Berntsen säger i sin år 1650 utgifna bok Danmarckis oc Norgis
Fructbar Herlighed, att golfvet i Kristianstads kyrka är ’belagt med
et slags smaa udi mönster giorde Astrag’.
Kalk kunde naturligtvis vinnas i Sverige allestädes der siluriska
lager förekomma, och dem torde man hafva upptäckt, så snart den
genom kyrkans upprättande i vårt land uppblomstrande
byggnadskonsten framkallat ett uppletande af lämpligt byggnadsmaterial och
goda bindmedel mellan stenarne. Till Stockholm infördes mycket
kalk från Åland. Huruvida dess kalk äfven fördes till utländske orter,
är mig obekant.
SKOGPRODUKTER.
Till utförsel vesterut rekommenderar k. Gustaf icke blott
sågbräder, ekebräder, furubräder och bottenbräder, utan äfven ’master,
de största, längsta och tjockaste man kan finna’. Biskop Brask ger
1 Haupt, Die Vizelinskirchen (1884).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
