Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 3. Handeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
INFÖRSEL AF DYRBARHETER. 695
tiden voro fullkomligt i besittning af den tekniska skicklighet och
smak, som erfordrades för att åstadkomma arbeten af detta slag och
det finnes antydningar derom, att man på Gotland ganska långt in
under medeltiden tyckte om att i sitt arbete nedlägga reminiscenser af
den föregående tidens rikt och karakteristiskt utvecklade smak. Äfven
torde böra framhållas den omständigheten, att man under den hedna
tiden hade på Gotland en synnerlig förkärlek för stora penningformade
bröstsmycken samt att man gerna sirade med filigran.
Flere af föremålen i Dunefyndet äro af den beskaffenhet, att de
visserligen kunna vara af främmande ursprung, men de kunna fullt ut
lika väl vara förfärdigade i Sverige, på Gotland. Till dem räknar jag
de två skålarne, som äro afbildade å s. 435, skedarne fig. 188 och 190,
fingerringen fig. 229 o. s. v. Om den praktfulla, rikt utsirade skålen,
som är afbildad s. 539 med två detaljer i naturlig storlek å s. 540,
vågar jag icke yttra något omdöme. Örnamenten äro af allmän
medeltidsart; de hafva intet, som anknyter dem vid de förut använda
motiven.
De i fyndet förekommande mynten äro af obestridligt främmande
ursprung. De äro alla af guld och alla försedda med arabiska
inskrifter; ett är prägtladt i Ceuta på Nord-Afrikas kust, de öfriga i
Spanien, antingen af kristne eller muhammedanske herskare.
Ej ett ögonblick tvekar jag att till en utländsk mästare hänföra
den s. 541 och 542 afbildade dyrbara skålen, hvars arbete väl må
framkalla vår beundran, äfven nu, när den ursprungliga glansen i så
hög grad gått förlorad genom emaljbeläggningens förstöring. Vi hafva
här ganska sannolikt för oss ett franskt arbete, utgånget från Limoges
eller någon annan] betydande verkstad, måhända ett föremål af
parisisk tillverkning.
En annan silfverskål med högre fot och slät yta, som prydes med
inristade figurer af mycket karakteristiskt arbete, har uppenbarligen
kommit från en motsatt del af Europa. Kring den gränslinie, som
foten bildar å skålens botten, läses en uppgift om den skicklige
arbetarens namn, SIMON ME FECIT. Kring skålens öfre kant läses en
inskrift, som bildar ett verspar och lyder på följande sätt:
ME IVSSIT PROPRIO ZALOGNEV SVMPTV FABRICARI
ERGO POSSIDEAR POSTERITATE SVA.
Den Zalognev, som har låtit för sig och sina efterkommande förfärdiga
denna skål, måste, att döma efter namnet, hafva varit af slavisk
härkomst. Möjligen hafva vi här ett prof på det Pragarbete, som enligt
en urkunds vittnesbörd stundom kom till Sverige.
En tredje silfverskål, här afbildad fig. 334, är åter af en annan
upprinnelse. Handtagets form, de ornament, som förekomma å detta
samt på sjelfva skålens utsida — de parvis kring lifsträdet soma grup-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
