Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 3. Handeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
700 SALT. TYG.
Mark. Öre. Örtug.
4 fat sill —– 9 2 —
10 lispund salt ..–.- — 5 —
Inköp hos Styrbjörn krämare i Upsala:
specerier ——- — 1111 —
för byte af säter mot silke ..––- — 18 —
1 aln blått lärft -—–– — 1 —
humle, myrten och 4 skålpund socker 314 — —
Räkningen upptager äfven arfvoden o. d.
Det är tydligt, att man i hvart hus hade en del förråd, hvadan
man ej behöfde köpa allt. Här fattas nämligen hvarjehanda saker,
som med förkärlek användes äfven hos oss, såsom kryddnejlikor,
muskotblomma och senap. För den senares krossande hade man redan
år 1420 senapsqvarnar.
Ur förteckningen på specerier, som användes i k. Gustaf I:s hof
år 1540 1 må följande meddelas: toppsocker (melis, canarie), russin,
korinter, sviskon (svesker), fikon, mandel, saffran, pepparkummin,
ingefära, nejlikor, muskot, muskotblomma, kanelbark, galigo,
paradiskorn, huszbladt, araneeblommor, lagerbär, sedefere, kubeba, alun, tragea
rubea, oliver, kapris, ris, suckat, syltad ingefära, konfekt. 2
SALT.
Om det salt, som infördes från Atlantiska hafvets kuster har jag
redan talat i sammanhang med berättelsen om hanseaternes handelsfärder;
jag har ock nämnt att det salt, som erhålles från salinerna i
Lüneburgtrakten ansågs vara bättre. Man gjorde skilnad mellan groft salt och
grannt salt (1516). Det vesterifrån komna saltet hette Bajsalt, men
namn togos äfven efter de orter, från hvilka saltet skeppades till
Sverige. Så talas det om Travesalt (omkr. 1473), om Bremaresalt
(1426).
I någon mon fick man ock i vestra Sverige salt, som bereddes i
Bohuslän. Sedan saltet hade blifvit en nödvändighetsvara, kändes
afsaknad deraf ytterst svår: löfte om saltimport till billigt pris kunde
blifva ett politiskt agitationsmedel. Det är derföre icke underligt, att
man mot slutet af medeltiden försökte, om man ej skulle kunna
åstadkomma salt inom eget område. Erkebiskop Johannes Magni gjorde
försök i denna riktning i Bottniska viken, biskop Brask vid Rönö bi-
1 Jfr Flintenberg, Anmärkningar om utländska specerier, nyttjade i Sverige uti
sextonde seklet (i K. Vitterhets, Historie och Antiqvitets-Akademicns Handlingar,
del 8).
2 Galigo är förmodligen galanga, roten af Alpinia officinarum i Kina och Alpinia
galanga i Södra Asien. Paradiskornen, äfven kallade pariskorn, i smaken
påminnande om kardemumma, fås af Amomum granum paradisi i Vest-Afrika.
Huszbladt torde vara husbloss. Araneeblommor torde vara orangeblommor,
omtyckta för sin fina arom, hvilken något när bevarades, om blommorna saltades.
Med tragea rubea menas måhända traganthgummi, som förekommer äfven med
röd färg. Jfr Seubert, Handbuch der allgemeinen Waarenkunde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
