Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 3. Handeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
704 DYRBARA TYG.
men gjordes sedermera äfven af ylle. Att de tapeter, som under
medeltiden kommo till Sverige, voro så af det ena som af det andra slaget
visar sig deraf, att det en gång bestämdt omtalas, att ett ’tæpite’ är af
silke. Att man ännu alltjämt iakttog, om än icke alltid, seden att göra
tapeterna randiga, framgår af ett testamente af år 1330, i hvilket
omtalas två tapeta stripatica.
Ett tredje ord, som från att beteckna ett visst slag af tyg, kom
att beteckna tyg på visst sätt användt, är sargea. I det nyss nämnda
testamentet, af en prestman, skänkes till Danmarks kyrka hans sargea
rubea. Ordet sargea fortlefver ännu i det till-vårt språk lånade ordet
sarge. Under medeltiden betecknade det, enligt Brinckmeier, ett lätt
sidentyg, som plägade användas till förhängen o. s. v.
År 1346 omtalas röd kamuk, ett damasceradt siden, ofta med
inväfdt guld, som användes till pragtdrägter, till kyrkors prydande, till
beklädande af hela rum. Namnet ledes tillbaka genom det grekiska
kamuchos och det persiska kamkha eller kimkha till det kinesiska
kincha eller kimcha, som betyder brokad.
I vår medeltids poesi omtalas ofta ett tyg kalladt bliant (äfven
blialt), af hvilket dyrbara kläder förfärdigades. Enligt en tysk uppgift
af år 1482 var det ett slags siden.
Ett tyg, antagligen ylle 1, omtalas under namnet purpura (1259,
1291). Trots namnet var det ingalunda alltid purpurfärgadt. I en
norsk urkund omtalas t. ex. hvit purpur.
År 1344 omtalas ett tyg, som kallas riis. Jag är icke i tillfälle
att derom meddela mera, än att under 1600-talet tillverkades i norra
Spanien ett tyg, som kallas rizo.
Vid samma tid (1344—1346) omtalas ett tyg, som kallas papaver,
blått och rödt. 2 Jag har ej kunnat om dess beskaffenhet erhålla någon
upplysning.
År 1285 omtalas en casula aurifrigiata. Om betydelsen af det
senare ordet hafva meningarna varit delade, man har talat om
guldbroderier, om guldfransar. Af dessa två förklaringar är den förra utan
fråga bättre, om än möjligen guldet kan hafva varit inväfdt och icke
broderadt. I en handling af år 1312 omtalas ett velum aurifrigeratum
äfven under benämningen gulræntstrik, med nutidens stafsätt
guldrandstrik. I en handling af år 1329 omtalas en vitta eller strik gulrent,
hvilket i en svensk öfversättning af år 1440 kallas ’ett strik med
guldränder.’ Som guldrandsstrik ofta användes till täckelse för
nattvardsbordet och detta, enligt kyrkans stadgar, alltid skulle täckas med en
1 Purpurian hörde till k. Gustafs klädekammare och icke till sidenkammaren.
Jfr Murberg, Anmärkningar om kläden och ylletyg, som mest nyttjades i Sverige
under hkonung Gustaf I:s tid (i K. Vitterhets, Historie och Aantiqvitets-Akademiens
Handlingar, del 3, s. 109).
2 Pannus de papavere — casula etc de papavere blaveo — cappe de papavere —
röt papaver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
