Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 3. Handeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
708 KLÄDE.
ylleindustrien hade vunnit stor utveckling voro de olika stadierna i
behandlingen öfverlåtna åt särskilda grupper af handverkare. 1
När klädet från en stad hade vunnit erkännande, voro stadens
myndigheter angelägna att bibehålla det godt. Tillverkningen var derföre
underkastad sträng kontroll. I Ypern besöktes väfvarne af waerdeinen,
som pröfvade tygets godhet — meiters sågo till att det hade föreskrifven
längd och bredd — mock-soukers letade efter fel hos det. När alle desse
hade funnit klädet godt, fäste zeigelaers vid stycket en blystämpel. Då
kunde halleherren, föreståndaren för klädesluset, mottaga det och
tillåta dess försäljning.
Desse stämplar åstadkommos medels formar, som af hammarslag
trycktes intill det mellanliggande blystycket. För hvar särskilda
klädesort fanns en egen stämpel. Om föreskrift utfärdades rörande nytt
förfarande vid varans tillverkning, gjordes en ny stämpel. Sådan sattes
ock åtminstone på vissa af väfvarens redskap, för att visa, att de stodo
i full öfverensstämmelse med gällande förordningar. Jag återgifver här
en af de månge klädestämplar, som under 1400-talet användes i Ypern
(fig. 339).
Om antalet väfvare i de stora
medelpunkterna för väfveriet
finnas från medeltiden många upp-
gifter, hvilka ofta förefalla dik-
/ gi. [
u——
tade. Fullt tillförlitli fol
Bodglis Hp isss 8 . rg 2- s8].
r . ade ullt tillförlitliga äro fö
jande i Yperns räkenskaper
förekommande uppgifter om antalet
af de blystämplar, som årligen
tillverkades för att intyga klädestyckenas godhet. Jag meddelar här
endast några få:
339. Klädesmärke från Ypern.
1305—1306 –- 30,000. 1312—1313 92,500
1306—1307 .- 10,500. 1313—1314 - 63,500.
1308-—1309 - 33,000. 1374 124,000.
1309—1310 —– 63,000. 13758 140,000.
1310—1311 – 87,000. 1377 128,200.
Om anordningen af klädeshuset i de svenske städerne veta vi så
godt som intet. Utan all fråga var det bildadt efter de tyska
klädeshusen 2 som mönster, och innehöll således magasin för det importerade
klädet äfvensom lokal, i hvilken de främmande köpmännen fingo till
Fig. 339. Efter teckning i Vandenpeerebom, Essai de numismatique yproise (1877 )
pl. MM nr 2. Å ena sidan ett kors och stadens namn, å den andra ett lejon.
1 För Ypern uppräknar Vandenpeerebom, utom de nyss nämnda, tisserands, foulons,
teinturiers, tondeurs, pressureurs, batteurs, appréteurs etc. Hvar grupp bildade
ett gille, men alla dessa gillen utgjorde den stora klädeskorporationen, hvars
medlemmar kallades gons eller ouvriers de la Halle. Hallen var det stora, än i dag
bevarade klädeshuset.
2 Hela litteraturen om klädeshusen finnas anförd i Schmoller, Der Strassburger
Tucherund Weberzunft (1879), s. 428.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
