Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 3. Handeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
710 SARDUK. FIDZ. FODERDUK.
En borgare i Stockholm, som år 1519 hade till fru Brita på
Penningby sålt ett stycke hagenst med uppgift att det var lejdiskt, dömdes
till 40 marks böter. 1
De olika prisen beteckna dock icke uteslutande graden af godhet,
alldenstund styckena från olika städer kunde vara af olika längd. För
öfrigt kunde klädet från en och samma stad variera mycket i värde.
Så högt pris som på Gotland (se ofvan) betingade det yperska klädet
aldrig i Danzig, hvarest prisen under 1390—1452 varierade mellan 14
och 19 preussiska mark. I öfrigt måste man vara försigtig vid köp af
kläde. År 1525 fann k. Gustaf sig föranlåten att bodja borgarne i
Stockholm se upp med det tyska klädet, ty styckena voro sköna och
granna utanpå, men grofva och onda invändigt.
Kläde sändes i hela och halfva stycken, de senare icke ituklippta
hela, utan från början väfda till halfva stycken, med stad i hvardera
ändan. Hvart stycke var omlindadt med en duk. Vid transporter
förenades flere stycken i en packe som kallades terling.
Annu omtalas några tyg, som vi böra här nämna; de kunna icke
räknas till klädena i vanlig mening.
Sarduk förekom ganska ofta. Härmed bör, enligt Wehrmann,
förstås ett groft, starkt tyg, hälften linne, hälften ylle. Det kunde dock
äfven af förnäma personer användas till kläder.
Under 1500-talet användes mycket ett tyg kalladt kersee; det är
utan tvifvel samma tyg som menas, när år 1347 omtalas ’en alen af
goþo kirsko’, nu kallas Tersin. Namnet är taget från den
ursprunglige tillverkningsorten, Kersey, i engelska grefskapet Sussex. Tyget
var af ylle och luddigt. 2
År 1490 omtalas engelskt fissen och engelskt Adz, äfven (senare)
kalladt fus. Det engelska namnet var fustian. Afven detta tyg var
af österländskt ursprung: fustian är en förvrängning af fustat, det
arabiska namnet för Kairo. Rogers har i engelska urkunder ej funnit detta
tyg omtaladt före år 1401; under 1400- och 1500-talen omtalas det
deremot mycket ofta. 3
Foderduk räknas af Murberg till lärfterna, af Forssell till ylletygen.
Det senare torde vara det rätta. Ylleväfvarne i Hamburg hade
särskilde kammar för tillverkande af foderduk. 4
I Sveriges inre historia del 2 s. 14 upptager Forssell under rubriken
sidengewandt artikeln sayan. Han följer deri en mening, som tidigare
varit i Sverige allmän: i registret till Svenskt Diplomatarium del 5
1 J. Murberg efter Stockholms stads nu förlorade protokollsbok för året.
2 Enligt Ludovici Kaufmanns-Lexicon »ein wollenes gekreuztes Zeug und eine Art
grober Sarschen, die auf beiden Seiten recht und mit Haaren bedecket ist.»
3 A history of agriculture and prices in England del 4 s. 568. »It appears to have
been a ribbed cloth.» Medelpriset understiger prisct för kersey.
4 Rüdiger, Die ältesten hamburgischen Zunftrollen s. 310.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
