Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 4. Bergsbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
GRUFVOR I NÄRIKE. 721
sockennamnen Svennevad och Svinnersta och deraf slutit, att denne
skog måste hafva upptagit en betydlig del af södra Närike. I ett bref
af år 1388 omtalas stålberget (mons chalybis) i närheten af Ammegqtværn.
Denna kan ej gerna vara något annat än nutidens Åmmeqvarn i
Hammars socken i trakten af Askersund. Om vi då besinna, att hr Ulf
jämte andelen i jerngrufvan äfven erhöll gårdarne Ed och Unö, att Unö,
enligt ett bref af år 1399, ligger likaledes i Hammars socken, att i samma
socken finnes än i dag en gård, som heter Edö, så torde det ligga
mycket nära till hands att identificera jernberget i Svinskogen och
stålberget vid Åmmedqvarn. År 1346 omtalas Rönneshyttan och Skyllbergs
hytta, båda liggande i Lerbäcks socken, men vid dennas vestra gräns,
rakt i norr från Åmmeberg.
Men om den frågan således borde få anses löst, uppträder en annan,
som det är svårare att besvara. År 1340 förlänade k. Magnus
bergsmännen, som lågo på vestra berget i Närike, samma privilegier, som
åtnjötos af bergsmännen å östra berget dersammastädes. Alltså två
jernberg i Närike, af hvilka väl det nyss omtalade bör vara det ena. Gifva
vi akt på de socknar, från hvilka skatt och afrad lemnades i jern, få
vi till början ett område, som innesluter Sunds härad längst i söder,
samt vidare norrut Grimstens och Kumla, en del af Sköllersta, Hardemo,
nordöstra delen af Edsberg, Knista 1 samt sydvestra delen af Örebro härad.
Jern lemnades ock från östre delen af Örebro härad samt från det i
öster derom liggande Glanshammars härad, som sträcker sig fram nästan
till Arboga. Vi få dock icke antaga, att jern bröts inom alla de socknar,
från hvilka betalningar utgingo i jern, utan kunde man så här som der
hafva erhållit jernet Pfrän närliggande grufvor och hyttor.
Då Åmmeberg ligger i Sunds hd, hvilket, jämte de rätt norr
derifrån liggande Grimstens och Edsbergs, upptaga det sydvestra hörnet af
Närike, och då de två omtalade hyttorna i Lerbäcks socken ligga invid
gränsen till Sunds härad, finner jag det rimligast att jernberget i
Svin-Skogen och stålberget vid Åmmedgvarn just utgöra det Vestra berget.
Mon hvar skola vi Öda söka det Östra berget inom Närike, som redan
före år 1340 hade fått privilegier? Om vi “undantaga hvad förut
meddelats rörande bergsbruket inom Hammars socken, iakttaga medeltidens
urkunder en viss tystnad rörande bergverk i södra Närike.
Vid Glanshammar, på nordsidan af Hjelmaren, bröts silfver under
början af 1500-talet.
Deremot finnas flere uppgifter om Noraskogs berg, längst norrut.
År 1413 omtalas Lars ringmakers berg, som då gaf 20 läster jern i skatt,
under det stålberget i södra Närike och Lindesberg (om hvilket strax
mera) tillsammans ej gåfvo mera än åtta, af hvilka den drygare delen
faller på Lindesberg. R 1420 omtalas Lars ringmaker som bergsfogde
i Nora socken, hvadan vi måste antaga hans berg vara der beläget.
1 Knista härad är nu förenadt med Edsbergs.
Hildebrand, Sveriges Medeltid 1. 46
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
