Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 5. Mått och vigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LÄNGDMÅTT. 743
midten af 1600-talet togos ’wekosioo’ och mil som identiska uttryck
och äfven från föregående tid saknas icke antydningar, att sjövikan
hade längd ungefärligen af en sjömil. Generaldirektör Falkman
framhåller den i Langebeks Scriptores (del 5) aftryckta redogörelsen för en
färd från Utlängan (vid Blekinges sydöstra hörn) till Reval 1 — en
urkund som tillkommit under den senare hälften af 1200-talet — och de
i denna förekommande uppgifterna om väglängder, hvilka han
sammanställer med afstånden beräknade efter sjömil t. ex.:
Utlängan—Kalmar 10 ukæsio 11 sjömil.
Kalmar—Skäggenäs - 2 » 2 »
Skäggenäs—7Vållö ——– 4 » 51/4 »
Vållö—Runö -.- 1 » 11/8 »
Om än dessa mått icke fullt öfverensstämma, hvilket i någon mon
kan bero på de vägar man fordom valde vid seglingen, torde vi likväl
kunna i dem finna en antydan, att vikan var en dryg sjömil.
Visserligen måste medgifvas, att vika icke alltid synes sammanfalla ens
ungefärligen med en sjömil. Hr Falkman anför i detta afseende ganska
betänkliga exempel från slutet af 1500-talet (del 1, s. 111), men vi måste
besinna två omständigheter: att man under medeltiden ej kunde
noggrannt beräkna afstånden till sjös, hvadan de måste uppgifvas efter en
ungefärlig uppskattning, äfvensom att de gamle använde vikor af olika
slag, korta och långa. 2
Ett vigtigt bidrag till kännedomen om detta mått erhålla vi från
nederländsk-nordtysk sida. I den hanseatiska sjöboken från medeltidens
slut, om hvilken jag får tillfälla att tala i kap. 8, omtalas som vägmått
treke sees, men uteslutande i den afdelning, som handlar om segling på
Östersjön: sjövikan är således tydligen ett nordiskt mått. I denna
handledning för sjöfarande uppgifves, att man räknade sju sjövikor från
Reval an Rogö, sex från Odensholm till Kap Semperness; de båda
afstånden mäta 7 och 6 af våra sjömil. Afståndet från Falsterbo till
Bornholm uppgifves till 14 stora vikor. Som detta afstånd är 17 svenska
sjömil, synes den större sjövikan hafva varit vid pass 11/5 vanlig vika.
Breusing, som i Koppmans upplaga af den hanseatiska sjöboken
behandlat “de nautiska förhållandena, antager, att just den omständigheten
att den nordiska sjövikan användes i Östersjön verksamt bidragit att
låta den geografiska milen vinna insteg som sjömil hos de tyske
sjömännen.
I allmänhet finner man en viss benägenhet att anse rasten och
sjövikan vara lika långa. Anledning dertill torde hafva gifvits af det
ofvan anförda stadgandet i Östgötalagen, att den, som infann sig å tinget
1 Jag har om denna urkund meddelat några underrättelser i skriften Pressade blad
(1884).
2 Thorlacius uppgifver år 1688 (jfr Falkman), att en norsk vika är 1/4 längre än en
tysk mil, så att 5 tyska mil göra 4 norska vikor. Denna uppgift torde passa på
den längre vikan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
