Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 5. Mått och vigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
RYMDMÅTT. 751
att beteckna svenskt mått. År 1347 dömde k. Magnus om en gård i
Vermland de pensione duorum cophinorum butiri, med en afgäld af två
kofiner smör. Då här är fråga om Vermland, torde uttrycket svara
mot två löpabol’.
Crebrum. I en handling rörande Vestergötland af år 1320 (DS nr
2221) omtalas en ega, som kunde mottaga i utsäde tre crebra. Det
latinska uttrycket crebrum eller cribrum betyder såll; om detta mått
jfr nedan.
Karpe, finskt sädesmått, förmodligen jämte namnet, lånadt från
Lithauen, hvarest karbija betyder korg. 5 År 1334 omtalas i ett bref
rörörande Finland strukna carpe, i ett bref af år 1340 carpus regius
såsom en konungens inkomst. År 1529 räknades en karp = 1/10 pund,
äfvensom = 3 fjerdingar. De ’finska kappar’, som omtalas senare under
1500-talet, äro väl de gamla karparne med förändrad namnform. 2
Lagena. Lagenor råg omtalas år 1327, humle år 1345. I utlandet
förekomma lagena och tunna som liktydiga ord. Jfr uppgifterna
rörande måtten för våta och feta varor.
Mæs (mejs) har ursprungligen betydelse af korg, men förekommer
äfven som mått för sill och annan fisk samt för koppar och (åtminstone
i senare tid) kol. I Skanörs fiskestadga förekommer mes som liktydigt
med tunna. I Slesvig omtalas år 1192 stora och små mesar; sexton
litle meess’ sill gåfvo i tull lika mycket som tio diger meess’, hvaraf
framgår, att den stora mesen var =— 11/6 af det mindre slaget. I
Holstein talas år 1296 om reditus duorum trimodiorum seu mesarum
siliginis — der var alltså mesen ett sädesmått.
Pugillus annone omtalas år 1314 i en handling rörande
Helsingland. Pugillus betyder ’en hand full’. Vi ega svårligen rätt att
antaga en ’näfve’ under medeltiden hafva varit ett verkligt mått, lika
litet som en ’näfve’ eller en ’nypa’ är det i nutidens kokböcker.
Skål. Under 1500-talet omtalas skålar i Närike och vestra
Vestmanland som sädesmått; der räknades 24 skålar på en spann.
Såll (på latin crebrum, jfr ofvan) omtalas för Vestergötland och
användes som mått äfven i Norge. K. Magnus lagbättrarens lag
omtalar sållet såsom innehållande ett halft skeppund råg. Det norska
sållet delades i sex mäler.
Trö omtalas i Vestmannalagen samt i handlingar rörande Dalarne
(t. ex. år 1435). Under 1500- talet räknades tre trön på en spann. I
Härjedalen fanns àåtminstone under 1600-talet ett sädesmått kalladt trög.
I Norges medeltidslitteratur synes detta ord icke förekomma. I
England omtalas i medeltidshandlingar någon gång ett mått kalladt trugg;
ett fall, anfördt af Rogers, anses gälla W alos.
1 Ahlqvist, De vest finska språkens kulturord s. 176.
2 Falkmans uppgift (efter Sillén), att kappar omtalas i Finland år 1334 är ej korrekt.
Det är karpar, som detta år omtalas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
