Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 5. Mått och vigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
752 RYMDMÅTT.
För kol omtalas som mått stig och half stig, den senare (enligt en
handling af år 1499) delad i sex ’backorra’. Detta ord skall
förmodligen vara ’bakkorgar’, hvilke vi torde få anse identiske med de
matokorghæ, måttkorgar, som omtalas år 1348. Korgen torde hafva i
nutidens mått svarat mot två tunnor. 1
Hufvudmåttet för mindre qvantiteter af våta varor var
ursprungligen stopet, hvars namn förekommer såväl i de nordiska som i de tyska
språken. Dryckeskärl, som rymde ett stop, kallades på latin stopa, på
svenska stopakanna. Ofta funnos kärl, som rymde mera, och man
ser derföre ofta uppgifves, huru många stop gingo i ett visst kärl, t. ex.
två tennflaskor på sex stop (år 1343). På stopet räknades, efter
Skanörs fiskestadge från dr. Margaretas tid, fyra lybska qvarter. I Danmark
synes stop och potte hafva varit lika stora mått.
Under 1400-talet synes det hafva varit sed att göra kannor, som
rymde två stop, hvilket gaf anledning till kannans upphöjande till ett
särskildt mått. I k. Karl Knutssons prisförordning af år 1450 omtalas
priset icke för ett stop, utan för ’tu stop’ öl (3 penningar), hvilket
antyder att det enkla stopet i betydelse trädt tillbaka för det dubbelt så
stora måttet. I hamnskråt af samma år omtalas kannor som mått. I
stadgen för den hel. Jörans gille på Kopparberget (1400-talet) omtalas
en kanna öl om två stop. 2
Som under medeltiden samma mått förekommo för feta som för
våta varor, må här i ett sammanhang omtalas följande i våra urkunder
omtalade mått.
Ask. I Smålands kyrkobalk omtalas askar af honung och smör.
Då Småländingarne i likhet med Danskarne begagnade skäppan som
mått, är det möjligt, att den småländska asken var lika den i Dan-
mark för honung och smör använda, hvilken, enligt en af Molbech
anförd äldre uppgift, 3 var — — 11/2 pund. År 1543 appgifves, att i
Småland en ask smör vägde 3 lispund. 4 I Norge var ask ett rymdmått
för våta varor. 5
Fat användes till förvaring af vin och själtran (själfat, tranfat),
men synes ej hafva varit något egentligt mått, ty vi finna omtalade
vinfat ’om sju eller åtta åm’, fat ’om två tunnor, o. s. v. 6 Schlyter
anför ett citat från Dat rigische Recht, som talar om fat på mindre än
5 åm och fat på mer än 8 åm. I samma citat omtalas pipa på 5 åm
1 Jfr Falkman del 1, s. 240.
2 Jag har icke förmått finna giltigt skäl för Falkmans antagande, att kannan i Skåne
förekommer som mått redan på 1200-talet.
3 Dansk Glossarium, hvarest dock äfven andra bestämmelser omtalas.
4 Om de olika askmåtten efter medeltidens slut, jfr Falkman del 1, s. 319.
5 Som ett mått finner man ock uppgifvas clepsydra. Detta är dock oriktigt, ty
med clepsydra menas tappen på tunnan. Sälja ’ad clepsydram’ betyder derföre
sälja i minut, motsatsen heter: sälja in grosso.
6 Jernfat var deremot ett mått; derom framdeles.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
