Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 5. Mått och vigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VIGTER. 761
för den svenska silfvermarken. Derför kan t. ex. år 1420 talas om 1331/
lod silfver Stockholmsvigt. Då fortfarande i urkunderna talas om svensk
vigt och kölnsk vigt och vi på grund deraf måste antaga, att en
skilnad funnits mellan de två vigterna, äro vi icke berättigade att, såsom
Falkman gör, antaga, att det är kölnska marken, som åsyftas, så snart
det talas om lod (på latin lothones) eller qvintin. Den senare
benämningen förekommer stundom i 1500:talets handlingar. Åfven
förekommer i svenska medeltidsurkunder namnet ferto, 1/1 mark (= två uns
eller fyra lod).
Marken var i början, såsom förut blifvit framhållet, två tredjedelar
af libran eller hvad vi nu kalla skålpundet. Detta bestod af 12 uns
eller 24 lod, marken af 8 öre och 24 örtugar eller af 8 uns och 16 lod.
Förhållandet har sedan blifvit ändradt, så att skålpundet blef — 2 mark —
16 uns = 32 lod. När denna förändring vidtogs kan jag icke uppgifva;
utländske forskare hafva ej heller för-
mått bestämma tiden för densamma. g”r
Litet skrymmande varor såsom guld
. .. 2 c o 2 SgSgSSS
och silfver vägdes i vågskålar. Sådana
förekomma redan i fynd från den hedna —
tiden, mycket små och fina, med den
egendomliga anordning, att stången som
uppbär skålarna, är på två ställen ledad,
så att han kan vikas samman. Man
har tydligen gjort detta för att
vågapparaten skulle blifva lättare att föra
med: den sammanvikte stången kunde
läggas ned i den ena skålen jämte de
båda kedjorna och den andra stjelpas 342. Vigtlod af jern.
deröfver; ombundet kunde det hela för-
varas i en påse. Liknande, men något större vigtstänger hafva äfven
hittats i Sverige och synas tillhöra medeltiden.
I medeltidens urkunder omtalas olika slag af vigter och
våginrättningar. I ett privilegium för besök och uppehåll i Skanör och
Falsterbo af år 1316 heter det, att vederbörande fingo sälja sina varor
efter ’större och mindre dansk vigt’ (per pondus maius et minus secundum
pondus terre Dacie). I ett liknande privilegium af år 1328 talas det om
att sälja ’med pundare eller bismer eller med andra vigter’. I k.
Magnus Ladulås’ bref af år 1281 rörande Öländingarnes skatt talas
om ’4 marker smör af den större Ölandsvigt, som på landets språk
kallas bisman’. 1 Det synes sålunda, som om den större och mindre
vigten skulle stå i sammanhang med de olika vägningsinstrumenten,
Fig. 342. Funnet på Gotland jämte föremål hörande till heden tid.
1 Quatuor marchas butyri maioris ponderis Ölandie hujus quod dicitur vulgariter
bisman. DS nr 736.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
