Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 5. Mått och vigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
764 VIGTER.
24 lispund aldrig hafva räknats på skeppundet, men väl 20. Det är
sannolikt att denna beräkning förekommit redan under medeltiden.
Vigten kap förekommer i Gotlandslagen och är jämte namnet lånad
österifrån. Enligt uppgifter från åren 1203 och 1219. är kap = 8
liviska pund.
Öfver skeppundet står lästen (læst, lat. lasta eller lesta), hvilken dock
var så väl en rymd- som en tyngdenhet (jfr s. 750 och 753).
Ganska tidigt omtalas lästen som en vigtenhet. I ett bref af år
1342 omtalas tre pund säd såsom varande 1/ läst — alltså räknades tolf
pund på lästen. Då vid midten af 1300-talet på lästen räknades 18
tön med 108 spann, skulle således pundet hafva svarat mot 9 spann
eller halfannan tön; deremot är 108 icke jämnt delbart med 8.
Enahanda beräkning göres ock sannolik af uppgiften i Upplands och
Vestmanlands lagar, att laga ledning i första skeppsvisten utgjorde för
hamnan 8 pund 8 spann; derest, såsom vanligen uppgifves, pundet
motsvarade 8 spann, skulle det naturligtvis på detta ställe hafva hetat 9 pund. 1
Senare gjordes emellertid häri en förändring. I Vadstena klosters
jordebok af år 1466 uppgifves, att 8 spann i Uppland räknades på
pundet. I Undervisning om rikets ränta 1530—1533 angifves (s. 73) för
Södermanland följande förhållande
säd: 1 läst — 12 pund
1 pund = 8 spann.
I Danzigs urkunder omtalas läster jern på åtta skeppund eller tolf
fat. I Sverige omtalas som mått för jernet läster, fat, lispund,
hundraden, ören, örtugar, kast och osmundar d. v. s. stycken af osmundsjern.
Kastet torde haft samma storlek som annars d. v. s. varit = 4.
Med hundradet torde hafva förståtts ett storhundrade = 120 stycken.
Öret osmund var, enligt Rinman, 2 — 24 stycken, och bör således en
örtug osmund hafva varit — 8. Enligt bergsordningarna från midten af
1300-talet gingo 24 osmundar på ett lispund, år 1529 faststäldes
antalet till 27—29, år 1532 till 28. På fatet räknades, enligt Styffe och
Falkman, fem hundraden, d. v. s. 600 stycken. På lästen räknadet 12
fat. 3 Vi erhålla således för medeltidens jernmått följande tabell:
1 Man har sagt att medeltidens språkbruk medgaf uttrycket 8 pund och 8 spann’
i stället för ’9 pund’, men vi behöfva ej diskutera rimligheten af ett sådant
antagande: det göres omöjligt genom föreskriften, att andra skeppsvisten skulle
vara ’6 pund och 6 spann’.
2 Bergverkslexikon del 3, s. 235.
3 De originalsummeringar af jernräntan, som förekomma i Undervisning om rikets
ränta 1530—1533, äro i allmänhet oriktiga, men synas tala för ofvan angifna
siffror.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
